Aftonbladet – 23 september 1841, sida 2

odå jag tolkar dina inre känslor?, — Men, Bentsson, det der går då alldeles icke an. — — Så tycker jag också. Gift bort henne. — Just det har eckså varit min id; en bokhållare på godset vill taga henne, men bon vill icke., — Ser man på; :jo jo, broder Axel, du har råkat väl ut.o — Min mor vet ännu intet; jag har skickat penningar till flickan, men dem vill hon icke heller: hafva; hon säger; ått hon icke vill vara mig till last.sy — Alltför romantiskt; till slut hotar hon väl med att helt sonika hoppa i sjön; det skulle sätta dig på tinnarne af templet. Allvar, bror Axelb fortfor vännen, om jag vore som du, så gaf jag hela strunten på båten; vill hon inte gifta sig och inte taga emot penningar, så låt henne fara — Det är likväl synd .om hennex, sade Axel. — Du måtte inte sofvit godt i natt, återtog vännen, man blir då förb-—nadt öm af sig andra dagen; tro mig, bry dig inte om hela saken; sådant. der är ju en hvardagsaffär, och om du inte frågar derefter, blir det icke tal derom. Man kan på sin höjd säga, att Axel von Milden har haft en kärlekshandel med sin mors kammarjungfru; nå hvad är det vidare? Men bror! börjar du att vara öm och känslig och trasslar du mycket med den saken, far du dit ned och Sråter ihop med flickan och spelar rollen af en Öm far mot lilla arfvingen, så skrattar hela verlden ut dig; ha, ha, ha! jag kan icke annat än skratta, då jag tänker mig min goda Axel von Milden som far, ha, ha, ha! med sin dygdeprydda kammarjungfru; ha, ba, hal — Du har rätt,, sade Axel och skrattade, det faller nog mycket in i det löjliga; jag låter saken bero, — Deri gör du rätt, sade vännen, hon kryper nog till korset och begär hjelp; då kan du gifva benne ett par hundra Riksdaler, och dermed är den saken slut. Detta samtal bestämde den veke Axel, att icke bry sig om hela saken. Det finnes många menniskor med godt hjerta, som låta leda