Aftonbladet – 18 september 1841, sida 1

UTLÅTANDE AF KOMMERSKOLLEGIUM OCH GENERAL-TULLSTYRELSEN ÖFVER DEN AF RIKSENS STÄNDER VID SISTA RIKSDAG ANTAGNA TULLTAXA. (Forts. från gårdagsbl.) ULL. Angående ull, hafva Kommitterade anfört, att tullen på så kallad Jutsk och Islands ull, i förhållande till priset på dessa ullsorter, hvaraf högst betydliga qvantiteter årligen till riket inkomma, redan är så hög, att en ytterligare förhöjning i tullafgiften på denna råvara säkerligen skulle blifva af menligt inflytande på tillverkningen af yllevaror, serdeles dem, som af allmogen i vissa delar af riket till afsalu förfärdigas, och hvilka utgöra en, för deras bergning hufvudsaklig binäring, samt att säledes. efter Kommitterades tanke, fråga endast kunde uppstå om förhöjning i tullen på fin och medelfin ull: men som erfarenheten. under den tid, olika tullafgifter egde rum på finare och gröfre ull, ådagalagt, att betydliga partier fin ull inkomma, under namn af grof, och att ingen anledning vore för handen, det större säkerhet mot dylika missbruk skulle vinnas genom föreskriften, att endast isländsk och jutsk ull. som direkte från Island eller danska hamnar till Sverge införes, finge såsom grofullinförtullas. ansågo Kommitterade, att förnyelse af stadgandet, att införselstullen ä ull borde utgå i förhållande till ullens olika beskeffenhet, skulle, utan att för producenten medföra åsyftad fördel, å nyo framkalla så väl förra tiders missbruk vid angifvande af ull till förtullning, som de deraf ofta föranledda tvister, omgångar och olägenheter vid tullklarering af denna vara; och då dessutom Kommitterade tillstyrkt upphäfvande af förbudet satt: införa kläde. :höllo Kommitterade före, att med en sådan framställning icke stode väl tillsammans, att föreslå förhöjning af tullen på ull. Till hvad sålunda blifvit af Kommittrade upplyst, rörande de stora missbruk vid förtullningen af ull, och de många olägenheter vid tullklareringen, som egde Tum under den tid, olika afgifter för sämre och bättre ull voro fastställde och som otvifvelaktigt komme att förnyas, i händelse, på sätt Rikets Ständer föreslagit, 92:e olika tullafgifter för ull blifva bestämda. anse sig Kollegium och Tullstyrelsen böra i underdånighet tillägga: att nedsättningen under sednare åren af priset på ull i Sverge och den deraf förminskade hug för finare fårafvel icke kan tillskrifvas större tillförsel från utrikes ort af denna ullsort, utan varit en följd af ullprisernas fall i verldsbandeln : att, om än den af Rikets Ständer nu föreslagna förhöjningen af tullen på nämnde slags ull till 42 sk. skålp. skulle underlätta afsättningen inom landet af den inhemska finare ullen, innebär ej sådant, efter Kollegii och Tulistyrelsens tanke, någon garanti för beståndet och en fortgående utveckling af denna näringsgren, hvilket endast kan förväntas, i den mån det !yckas, dels att genom ett förbättradt jordbruk bereda ymnigare tillgång på födoämnen för talrika fårbjordar under Sverges långa vintrar, och dels vidtaga sådana anstalter, att den finare ullen, som mindre efterfrågas af svenska klåädesfabrikanter, kommer att blifva föremål för export till utrikes ort; att, vid ett sådant förhållande, det synes vara tvifvel underkastadt buruvida den vinst, som kunde beredas svenska ullproducenter genom högre betalning för ullen, skulle motsvara den ofördelaktiga verkan å rikets klädestillverkning som förhöjning af priset på nämnde råämne, i följd af den derå fastställda högre tullen, otvifvelaktigt medförde. och hvarigenom det för svenske klädesfabrikanpter ännu mera, än hittills, blefve svårt, att kunna täfla med engelske, tyske, franske