hvaraf de närvarande tillsades. afträda, under det Rätten öfverlade till följande beslut, som Afsades: Som KämnersRätten, genom redan meddeldt beslut, förklarat Boktryckaren Hjerta skyldig att såsom part afgifva svaromål i afseende å den utaf Hr Advokat-fiskalen emot Notarien Hjerta anställda talan, förpligtar Rätten honom jemväl, att å förberörde a Aktor framställda fråga svar afgifva. Efter afkunnande häraf förklarade Notarien Hjerta, det han icke kunde medgifva, att han till ifrågavarande skrift vore utgifvare, med anledning hvara Aktor begärde, att ett sådant förhållande med vittnen få styrka, och uppgaf för sådant ändamål Bokhandlanderne Fritze, Isberg, Thomson, Öberg, Holmberg, Looström och Bagge; till hvilkas hörande han sig inskränkte. Notarien Hjerta yttrade härefter, att såvida Aktor med den åberopade bevisningen ville ådagalägga, att den åtalade skriften blifvit från hans boktryckeri utlemnad, vore bevisnings åberopande härom öfverflödigt, enär Hjerta desto heldre sådant medgaf, som något ansvar derför, enligt hans förmenande, lika litet kunde drabba bonom, som Bokbindaren, hvilken bundit boken, men derest Aktor ville söka visa, att Hjerta och ej Strehlenert vore ansvarig utgifvare afj den åtalade skriften, bestred han, att en sådan hevisning må äga rum. Sedan Aktor, i anledning häraf; förnyat sitt förklarande, att han med den åberopade bevisningen ville visa, att Notarien Hjerta personligen utgifvit ifrågavarande skrift, så utlät sig ånyo Notarien Hjerta, att, såvida Aktor af den omständighet, att skriften blifvit distribuerad från Hjertas tryckeri, ville härleda den slutsats, att Hjerta, enligt iag, för dess utgifvande vore ansvarig, så fonn Hjerta sig föranlåten, att bestrida en sådan bevisnings anställande. At Rätten Resolverades: —I det afseende Aktor uppgifvit, eller till Notarien Hjertas öfvertygande, att vara rätter utgifvare af oftanämnda skrift, berättigas Aktor, att nästa Tisdag, den 7 dennes, kl. 41 förmiddsgen, dertill åter företagandet af ifrågavarande mål uppskjutes och parterhe skola återkomma, genom de åberopade vittnena förebringa bevisning, hvarefter AÅktor bör vara beredd, att sitt embets-memorial i saken agifva. Ifrån förestående beslut var Notarien Öhnell i så måtto skiljaktig, som han med anledning af Kongl. Tryckfrihets-förordningep, ansåg något vittnesförhör i det af Aktor uppgifna afseende icke böra äga rum. Sedan detta beslut blifvit för de närvarande, som under öfverläggningen dertill varit till förmaket utgångna, ånyo förekallade, afsagdt, anförde Notarien Hjerta, att då Rätten icke underkänt den af honom ingifna namnsedelns riktighet, men vidtagit åtgärder, hvarigenom han, som en gång varit från målet skiljd, inyo blifvit deruti inblandad, anmälde han äfven mot sistberörjde beslut missnöje; det han förständigades att i sammanhang med hufvudsaken fullfölja. Afträdde. År och dsgar, som förr skrifne stå. På Rättens vägnar: B. J. W. Rundquist. Af förestående protokoll finrer Läsaren, att Hr Strehlenert, då han först uppkom genast erkände namnsedelns riktighet, och tillika, att han bestridde aktors rättighet att företaga någon examen med honom, samt att han således å sin sila icke gaf anledning till den besynnerliga påöljande proceduren. I öfrigt bör tilläggas, att Hr Strehlenert vid justeringen anmälde, att det förekommande uttrycket, tills vidare, vore ett (alesätt, som han ofta plägade begagna som ordspråk och att det undfallit honom helt och hållet händelsevis. Vidare torde böra nämnas, att Hr Hjerta vid justeringen gjorde den anmärkning vid protokollet, att han, Hr H., icke hade framställt någon begäran till domstolen att få bortgå, och så mycket mindre behöft detta, som saken i detsamma för den dagen var slut; utan hade Hr Ordföranden, hvad han med säkerhet ville påminna sig, sjelfmant förklarat honom skild från målet. Som likväl domstolen förklarade, att den vitsordade sitt protokoil, så är derom intet vidare att säga. Samma förhållande är äfven med uttrycket för närvarande, som förekommer i resolutionen. Domstolen äger i sådana fall vitsord, emot hvilka ingen invändning äger rum. M—LLttttm So Tfladar IlZanineg I sän vid Tilla Heccincen