Aftonbladet – 17 september 1841, sida 2

NA N———L tr —— AR KKR SA OERRRRERRN RARE ———— riktigt älskar Gudula, som ni påstår, så lofvar jag väl ingenting, men ... vi få se. Jag skall skrifva, jag skall underrätta mig... Sådana affärer kan man inte afsluta i en tvärhast, och om Gudula ingenting har emot er. -..n Jag vågar tro motsatsen, sade markisen i det han steg upp och nalkades fliekan ,jmed värma, att mamsell Archibald icke skall förkasta en mans anbud, som ...x ; Nu är det min tur,, sade riddaren på Fransyska och med låg röst, i det han hastigt gick förbi Cavignon. Du har spelt ut, nu skall jag lägga på.n . Markisen log triumferande och började tala sakta med Gudula, som afhörde honom med den tydligaste likgiltighet och utan att yttra ett ord. Under tiden giek Rolly fram til köpmannen, sedan han återtagit sin pipa och rökte ifrigare än förut, liksom för att ersätta den förlorade tiden. Jag trodde, mäster Archibald, sade han lugnt, patt ni lofvat er dotter åt den stackars Leopold Wilkins ? Ja, så är det, sade gubben, med en paus mellan hvarje ord, ,och jag skulle hafva gifvit honom flickan, om han inte låtit besegra sig af Duldof, isynnerhet om han inte ljugit och genom sin osanning vanärat sig inför hela flottan. Ja, han skulle hafva fått henne, emedan Wilkins ändå är en rask pojke, som väl förstår sig på handeln och fisket, och som skulle kunnat : framtiden efterträda mig. Här utpustade köpmannen flere tobaksmoln. som om han varit skakad af en inre rörelse Riddaren fortfor: