Aftonbladet – 14 september 1841, sida 3

dringar uti stadgandena, angående ollongälden, hvilka af nuvarande förhållanden möjligen kunna påkallas.n Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ändring i 6 kap. 5 S RättegångsBalken, samt Kongl. Förordningen den 42 Dec. 4672, om Stockholms Stads Styrelse. Denna angelägenhet är af det intresse, isynnerhet för hufvudstadens befolkning, att vi anse oss: böra i sin:helhet meddela densammma. Den är af följande innehåll: Vid det förhållande, att i Stockholm, tvärt emot hvad i Rikets öfrige städer eger rum, en mängd så väl ekonomiska som judiciella mål behandlas a två under-instantier i stället för en, nemligen först vid det af stadens Kollegier, till :-hvilket målen, i följd af deras beskaffenhet, höra, hvarefter de fullföljas i besvärsväg hos Magistraten eller Rådstufvurätten, har, jemte anmärkning om olämpligheten i detta rtättegångssätt, hvarigenom tidsutdrägt och ökad kostnad onödigtvis tillskyndas rättsökande parter, rättelse härutinnan blifvit hos Rikets Ständer yrkad såmedelst, att stadens :Kollegiers domsrätt) skulle upphöra och öfverflyttas på Magistraten och) Rådstufvurätten, eller Afdelningar deraf. Under förehafvande af detta ärende är vordet upplyst, att, enligt Stadslagen, i Stockholm funnosi från början endast två instantier, nemligen Rätten ute å torgen, der Fogaten med två Rådmän dömde, samt Rätten inne i Rådstufvorne, som bestod a 4 Borgmäsare och 24 Rådmän, deraf dock blott hälften hvarje år skulle tjenstgöra. Ifrån den förral Domstolen vädjades till den sednare, hvarefter ändring ytterligare kunde hos Konungen sökas. Rätten ute å torget antog sedermera namn af Kämners-1 rätt, och uti Öfverståthållarens samt Borgmästares och Råds i Stockholm Ordning år 4636 stadgades, att hvarje Borgmästare skulle tilldelas sina vissa sysslor, dem han, biträdd af tre ledamöter af Rådet,j hade att verkställa, samt att hvarje Borgmästare skulle en viss dag i veckan, då hela Rådet komi tillsammans, till dess pröfoing framställa, sitt och sina kolleganters beslut i de förekommande vigtigare sakerna. Genom Kongl Förordningen den 27 April 4667 inrättades derefter i hufvudstaden en Arfoch Förmyndarekanimare, men först uti Kongl. Förordningen om stadens styrelse år 4672 bestämdes hufvudsakligen Borgmästares och Råds indelning i Kollegier, hvilka nu äro tre, nemligen Justitiekollegium och Förmyndarekammaren, som år 4764 erhöll dess nu gällande Instruktion, samt ej mindrej dömer uti alla frågor, angående arf, testamente och förmynderskap, än ock vårdar omyndiges och från-) varande arfvingars egendom, med skyldighet att) derföre redovisa: Politie-, Embetsoch Byggningskollegium, som eger tillsynen öfver stadens politie, kyrkor, hospital, fattighus, handtverk-embetena och byggningsväsendet: samt Handelskollegium, -hvartill hörer inseendet öfver handeln och köpenskapen, jemte stadens uppbörd och intrader; öfver hvilka Kollegiersbeslut klagan må, inom stadgad tid, föras, genom besvär antingen hos Rådstufvurätten eller hos Magistraten, allt efter målens olika beskaffenhet. Rikets Ständer anse det häraf vara uppenbart, att de äldre Författningarne åsyftat att göra Stockholms stads Kollegier till afdelningar af Rådstufvurätten och Magistraten, men icke till derunder lydande instantier, såsom de sedermera kommit att betraktas. Utom den oformlighet, att Rådstufvu-b rättens och Magistratens ledamöter ömsom äro hvarandras öfverdomare, medför Kollegiernas sistnämnde egenskap hvarjehanda stora, här ofvan antydda, olägenheter; hvilka, efter Rikets Ständers tanka, böra undanrödjas genom stadganden, som återföra Kollegierne till deras omförmälda ursprungliga bestämmelse. I enlighet härmed, hafva Rikets Ständer ock uti underdånig skrifvelse af den 40 sistl. Oktober, angående Kämnersoch Lagmansrätternes upphörande, hos E. K. M. dels föreslagit, alt 6 kap. Rättegångsbalken, med uteslutande a hvad nu om Förmyndarekammare i ö S säges, borde lyda så, att boupptecknings-, arfs-, testamentsoch förmynderskaps-ärenden skulle, i stad, af Rådstufvurätt eller afdelning deraf handläggas, dels ock, med) serlkildt fästadt afseende på det egna förhållande, som med Stockholms stads Kollegier egde rum, samt under uttryckande af den åsigt, att. desamma lätt kunde, i mån af behof, till afdelningar af Rådstufvurätten förändras, framställt den underdåniga begäran, det E. K. M. täcktes, i öfverensstämmelse med den grundsats, att endast en Under-rätt skulle finnas i stad, vidtaga de anstalter och åtgärder, samt stadga och kungöra de reglementariska föreskrifter, som pröfvades lämpliga för Rådstufvurätternes organiserande. Härigenom anse väl Rikets: Ständer sig redan hafva föreslagit sådana åtgärder, som äro erforderliga för vinnande af det nu ifrågaställda ändamålet; men då en ny organisation af -Rådstufvurätten och Magistraten i Stockholm med. derunder lydande Kollegier är af behofyet högt påkallad, samt både kan och bör tillvägabringas, oberoende af frågan om: Kämnersrätternes indragning; fördenskull och för den händelse, att hvad Rikets Ständer uti ofvanberörde skrifvelse, sål! i ena som andra hänseendet, i underdånighet yttrat, icke vinner E. K.. M:s nådiga bifall, hafva Riketsk Ständer för deras del beslutat, att 6 kap. 3 Rättegångsbalken bör ändras till denna lydelse: Kommer. tvist upp om arf, förmynrderskap, så ock död mans eller qvinnas yttersta vilja och förordnande om :;deras egendom, döme ock Rådstufvuratt i thy mål. -Förmyndarekammare, der sådan inrättad är,) hafve vård om omyndigs arf och bästa, och görel. der redo: för, och Rådstufvurätt: döme deröfver då tvist uppstår. : Och få Rikets Ständer, med anledning häraf, hos? E. K. M. derjemte i underdånighet anhålla,: det E.å K. M.; efter, vederbörandes, hörande, täcktes så ord-7, pa Stockholms Rådstufvurätt och Magistrat, att del. nu. derunder lydande Kollegiers egenskap af ser-4. skilda. instantier upphör, samt jemväl stadga ochi till efterrättelse.kungöra. de föreskrifter, som. förj. verkställighet af en sådan förändring finnas nödiga., . ————— LL ve : NORSKA STÄTS-RAKENSKAPERNA FÖR ÄR 1840. Den Norska Statsförvaltningen utvisar, äfvenk