Om jag inte bedrar mig, har ni trott er gifva ett afgörande slag då ni förde mig bort från Amsterdam, mig, hvars afsigter på mamsell Gudula ni tycktes hafva fruktat; men tyvärr har ni, min gode vän, endast lyckats till hälften. Det är sannt, att ni grymt straffat mig för det jag varit er rival; men jag har lemnat efter mig någon, som torde bli farligare för er än jag, och som kan hämna mig med att kapa bort flickan för er! Hvabap, sade fiskaren i det han fäste på Rolly sina stora blå ögon, som uttryckte förvåning. Ja, mon cher,, återtog riddaren; ,just då jag ärnade enlevera er utkorade, som så fintligt drifvit gäck med mig, hade jag till bundsförvandt jen gammal vän, en musketär, en satans karl, och om jag känner honom rätt, så lärer han, när han får höra att jag försvunnit, inte underlåta att intaga min plats. Som han är rikare, af högre adel, yngre och vackrare än jag, så är det temligen sannolikt. ... Härunder studerade Rolly med skadefröjd uttrycket i sin rivals anlete; men oaktadt all sin uppmärksamhet , var det honom omöjligt att upptäcka den minsta rörelse i hans ansigtsmuskler. Han mottog således det glas bränvin Wilkings slagit i åt honom och, liksom för att dricka en skål, sade kan med en halfqväfd suck: Se så, mäster Wilkins, en skål för vårt fiske! Måtte vi snart återkomma till Amsterdam bättre vänner än vi foro derifrån! Yav svarade Wilkins. Nu först märkte riddaren att han träffat bättre, än han väntat, ty den unge fiskaren var helt blek och hans tänder skallrade mot glaset som han fört till munnen. Samma afton fick Jotsen, som återvände till Amsterdam, uppdrag att lemna Gudula ett bref, hvilket endast innehöll dessa rader: 4kta er för riddarens vän, jag kommer snart tillbaka. Natten till den 25 Juni, denna af alla fiskare