Aftonbladet – 10 september 1841, sida 3

SAVA MER SF ME oRVvEESreS SIR Te ee PE I Pris-Förteckning . På undertecknads i TRÄDGÅRDS-FRÖN: T i Rgs Rdr TF MERJAN rer rr rr et es PERSILJA . . PURJO . . IT PORTU! AK rr re er SPENAT. oo oo ee er or re se es Tidig Eogelsk BLOMKÅL . . so so so soo soo c 1 Senare d:o rr rk str ? Ho lä dsk HVITKÅL IGrön KRUSKÄL . soc ccs (EXTRA STOR KALBOT . . ov TEng. TURNIPS . sc cc cc Gula HÖST-ROFVOR . sv so coc SCHLESISKT HVITBEFSFRÖ . j Altringhams MORÖTTER. . . . so so cc ; Mörkröda Långa MORÖTTER . . ss sc cc ÅPALSTERNACKOR sov ss cs . . fFRADISER och Svarta RÄTTIKOR iSwr Holländsk HUFVUD-SALLAT STOR HOLLÄNDSKE RÖDLÖK . . . Hit Ho!ländsk SYLTLÖK -. Hrita SLANG-GUREOR . . Långa DITO os ve I DR pp CITE TT PTT TT TITT IE Långa Gröna GUREOR . s ss se se sc I Eng. SABEL ÄRTER . oo oo os oc 0 cc Eng. SPRIT-ÄRTER —. so so so se soc 0 vs Extra Stora Turkiska SVÄRDS-STÅNGBÖNOR . i Bruna EKRYPBÖNOR . ss ss ss oo 2 vv 2 — 24. I Jag kan vid detta tillfälle icke underlåta att upplysa, det jag under en resa i Tyskland år 4839 erhö!l 4 I Kålrotsfrö af Herr Captain Cerr på Tuschenbeck i Norra Tyskland, isom vid det tillfälle jag besökte honom höll på att så derat Af etta utmärkta Frö, som då nyligen inkommit från t Eaglaod och kailades i Tyskland ENGLISCHE RIESEN I STECERUBE, har jag uppdragit circa 909 , och är det i detta frö, som jag tppltagit i Pris-Förteckningen. Hr Captain Carr liksom Hr Booth i Hamburg uppgaf, att dessa frige al:männeligen på det sätt de i Tyskland odlades, TREE EEEEEEEEEEEREEE SEEN RES: vägde 20 å 91 I; men jag har ej under de tvenne åren jag odlat dem erhållit någon rot, som vägt öfver 18 . De fleste hafva varit 42 å 45 I vigt, odlade på god lermylla, bvilket är den jord de mest älska, ehuru de drifvas tili en otrolig ttorlek på den sandiga jorden vid Tuschenbeck. Rötterna likna fullkomligt våra Svenska KEålrötter och skilja sig ej från dem i någon ting annat än den ovanligt stora vexten. På Tuschenbeck odlas de i stort och gifva 2 å 800 tunner på tunnelandet. De användas til föda åt Oxar, Kor, Får och Svinkreatur; men i synne;het äro de geda för Oxar och Eor, som förtära cem med den största begärlighet. Hos Korna befordra dessa rötter mjölkI produktionen till den högsta grad. Ingen rotvext, som jag känner, ökar i så betyd.ig mån mjölkafkastningen sem denna. Den enda ojägenket, som Kålrotsfodringen medför, Er den, att mjölken deraf får någon kålsmak, i fall de ensamt utan någon tillblandniog gifras åt Korna; men denna kännes cj om rötterna användas till fodring i omvexling med Potatis, Morötter, Hvitbetor eler tillräckligt Hö. Såsom gödningsämne för Oxar öfverträffa de alla endra al mig kända rotvexter, och hvad odlingen beträffar, är den så simpel, att hvarje jordbrukare kan åstadzomma densamma. Den jord, som bestämmes till Rotkå!sod ing bör temligen väl gödslas samt väl plöjas och harfv:s hvarje fjortonde dag, ända till medlet af Juni månad, då jorden uppdrillas i 8 tams breda balker, hvarpå fröna läggas. Straxt efter såningen bör välten gå öfver balkarne, dels för alt nedtrycka fröna och dels för att sönderkrossa de klimpar, som möjligen skulle kunna finnas i jorden. Det är en hufvudsak vid all kultur, att hårdt tillägga jorden sedan såningen blifvit verkställd, ty detta befordrar vextlizheten till en otrolig grad. Sån ngen bör helst förrättas då det tecknar sig till regn; och faler regn straxt efter såningen, slår vanligen denna od!ing väl ut. Densamma kan verkställas från medio af Jani till medio af Juli månad. Då fröna radsås åtgår vanIgen 4 I pr tunnland. Jag vill gerna tillstyrka Kålrotspantornas utplantering på samma sätt som det vanligen sker i våra Trädgårdar, om det ej ansågs vara allt för besvärligt. Jag brukar likväl detta sätt och odlar årligen 2 å 3 tunnland med dessa t Kålrötter. Med denna plantornas utsättning vinner jag 2imne fördel-r. Först beredes mig derigenem ett bättre tillfälle att före planteringen befria min jord från ogräs och liksom gifva den en half träda, och för det andra bava de på dotta sätt utsatte plantor mera kraft att emotstå jordloppornss anfall, än de på stället uppvrexte. Orsaken härtill är lätt att finna. I Kålrotsplantorna utsättas dels på de förut beskrifne balkarze och dels på jemn mark, 48 tum från hvarandra i raden, och 4 aln emeilan hvörje rad. Då man har sin jo:d färdig till plantering, afbidar man säkra tecken till regna e!ler också verkställes plan:eringen under det regnet fallert Under sådana gynnsamma omständigheter behöfva plantorna ingen vattning, hvilket skulle i alla fall medtaga för mycken tid och för många dagsverken. Bå jorden erbållit, gesom den omnämnda beredningen, en helf träda, säger det sig sjelf, att ogräs ej mycket kan besvärr; men skulle sådent likväl uppkomma kan det lätteligen med Drillplogen förstöras. Kålroten har fulibordat, i goda somrar, sin vext på 3! månad. Den kan således börja afbledas i slutet af feptember, hvilken afbladning fortgår till medio af Oktober, då Irötserna kunna upptagas, och då antingen nedgräfras i likhet med Potatis och användas till vårfeder eler också uppfodras före julen. Upptsgningen går lätt och fordrar ej en fjerdedel så mycket arbete som Potatis. Kålrotsblaterna innehålla mycken näring och äro, liksom rötterna, ett gort foder för Oxar och Kor. De äro också ganska dryga, så att Kålrotsbladerna på ett tunaland kunna, med illbjeip af , LE Hö om degen, rundeligare föda 10 mjöl. kande Kor en månad. Sedan jag nu lemnat en ofullkomlig beskrifnng om Kål13 odling och nyttan deraf, rekommenderar jag denna köna vext hos bvär och en, som nitälskar för Ladugirarnes uppkomst och förkofrar. De Herrar Fröbandlare, som behaga hedra mig med sina eqvisitioner, torde insända dessa så tidigt, ait de innan jifarten i böst af-tannar kunna hinna expedieras. Fröna emnas kostnadsfritt af mig i Stockholm och Götteborg, new Fat kanrtant hatalning lomnas 6 rran i