Aftonbladet – 10 september 1841, sida 2

atmosför af tjöra, tobak och rökt fisk? Just di vi minst anade det, försvann du utan att mar visste hvad som blifvit af dig och sedan....:. ) Åh, för fan, Markis, jag kan göra dig samm: fråga; det är väl svårare att förklara din närvaro här än min. Ah, hvad mig angår, så är det någonting hell enkelt. Du vet att jag alltid haft en viss pas: sion för poesi. ... Ja, jan, afbröt riddaren med en något smä delig min; jag mins att du i musketärernes hötel hade en vurm att vilja söfva oss regelbunde hvar dag med satirer, som du skref mot alls menniskor. Dina verser voro afskyvärda. Ni vidare l, Markisen gjorde en lätt grimas, sväljde ned ett glas portvin, liksom för att i vinet dränka poetens förolämpade fåfänga och fortfor sedan. Nå väl, min käre du; det gick som j alls förespått; denna vurm bragte mig i olycka; utom en hjelplig portion värjstyng, som den redar skaffat mig, har jag den att tacka för mitt nu: varande vistande i sillens och ludna mössorna: land. Till följe af ett ypperligt epigram, som jag gjort öfver hertiginnan, fick jag ett bref frår polislöjtnanten, som öfvertalte mig att lemn: Paris inom tjugufyra timmar. Jag reste mir väg alldeles ursinnig; men jag lemnade åt er libellist på modet en satir, hvari jag inte sko. nar någon. Konungar, ministrar, hofherrar, hel: verlden fick del af mitt elaka lynne, och för at öfvertyga dig hvilka framsteg min sånggudinng SJort sedan jag skref de verserne, som ni be: hagade finna så sfskyvärda, så vill jag visa dig... . Markisen gjorde härvid den oroande åtbörden alt taga med handen åt fickan, då Rolly i hast hejdade honom med ett utseende af förskräckelse. Ab, för fan, du får nog til att plugga i mig dina hemistisker när du slutat din historia. aMin historia,, sade Cavignon med en vresig on, i det han tog sitt glas, aden är nu slut