— Det börjar redan blifva dager i den mycket omtvistade frågan, hvarest man har att söka egentliga upphofvet till det öfvermåttan ljusa och kloka statskuppsförsöket i tryckfribetsmålet emot skriften Strauss och Evangelierna, att, med förbigående af den erkända namnsedeln, hvälfva ansvarigheten på den förmodade förläggaren; antingen det var en uppfinning af Hr Advokatfiskalen Fredholm på egen hand, såsom en del nu efteråt velat påstå, eller att det skett på Hr Justitieministerns inrådan och under dess medverkan. Utom det, att nemligen de båda famösa artiklarna i Statstidningen berättas hafva nedkommit till tidningsbyrån från Hr Justitieministern, hvilket, om det är samnt, tydligen visar, att de icke tillkommit utan hans vetskap och samtycke, så omtalas i nya Norrlandsposten i Gefle, i dess i dag hitkomna nummer, att en skrifvelse anländt från Justitiestatsministers-expeditionen till dess ombud der i staden, Hr Lektor Hellström, med anmodan att, såsom Norrlandsposten uttrycker sig, pumpa bokhandlaren Landin, på intyg från hvem han hade erkållit boken till försäljning. Denna skrifvelse äfvensom svaret finnas bifogade och äro så upplysande, attvi här återgifva dem: eTill Br Lektorn IL. Hällström! Sedan Justitiekanslern hit öfverlemnat en af Stadsfiskalen i Gefle ingifven rapport, af innehåll, att den härstädes med seqvester belagda boken: Strauss TA ERE RSOSPOES NARE INSTEAD ENTRE TSAREN ORTEN GE NAR