ert sig till Hertigen al Wellington, med hvilken an hade ett långt samtal. Arrangementernaj ör det nya kabinettets sammansättning fortgingel id postens afgång, och den ena Tory-notabilieten efter den andra skyndade till Sir Robert Peels hotell. Annu var ingenting mera med äkerhet kändt om personalen i det nya kabiiettet, än att Sir Robert för sig sjelf behållit ;remierministerskapet, såsom förste Lord af skattsammarn och de:jemte skattkammar-kansler. zamle Wellington, som numera ej orkar belasta ig med någon portfölj, tros blifva president i ionseljen. I Ofvarhuset tillkännagaf Lord Melbourne och Underhuset Lord Russell, att ministrarne reignerat, och att de endast innehade portföljerne ill dess deras efterträdare hunnit utses. Derpi journerade sig båda Husen till d. 6 dennes, för tt lemna rådrum för bildandet af den nya adninistrationen. Afven Drottningens hofdamer hafva börjat sin eeträtt. Hertiginnan af Sutherland begärde redan sitt afsked innan ännu ministrarne resignerat. Hela Drottningens hofpersonal kommer nu att sammansättas af Tories, både kavaljerer och lamer. Under debatten, som föregick Underhusets votum i adressfrågan, yttrade sig äfven Peel. 1 afseende på reformen inem handels-lagstiftningen förklarade han, att han, oaktadt allt det tadel, som derför kunde drabba honom, måste fortfara med sin tystnad. Han hade för öfrigt aldrig varit emot hvarje reform i tullagstiftningen. Hvad frågan om nedsättning i tullen på trävaror ansick, så måste man inhemta ytterligare upplysningar från Canada. Emot nedsättning aftullen på socker förklarade han sig ovilkorligt, och hvad spannmålsfrågan beträffade, så ansåg han en varierande tull bättre än en fix. Folket har således, såsom man kunde veta förut, ingenting att hoppas af den Peelska ministeren. Till yttermera visso har hertigen af Buckingham, hufvudrepresentanten för det stora possessionat-intresset, förklarat, att han och hans vänner äro fullkomligt belåtna med hvad Sir Rokert kommer att göra och låta. Häraf är klart, att han förbundit sig att icke röra vid spannmåls-lagarne. Folket far således svälta och fara illa, bäst det kan. Sir Robert och possessionaterna förstå hvarandra; det är nog. TYSKLAND. Grefve Maltzakn har nu definitift blifvit utnämnd till utrikes minister i Preussen. Kronprinsen af Bäjern har från Hamburg begifvit sig till Kiel, och troddes ämna fortsätta resan till Köpenhamn. SCH WEITZ. Den adress till Aargaus representant vid landtdagen, hvarom förut blifvit nämnt, har erhållit mer än 20,000 underskrifter. I denna adress utlofvas, att med lif och blod bistå regeringen emot klosternes återupprättande. Landtdagen bar prorogerat sig till d. 4 nästkommande Oktober, just i och för klosterfrågan, i afseende på hvilken sinnesstämningen i flere kantoner beskrifves såsom mycket retad och ömtålig. ORIENTEN. Mehemed Ali har i Konstantinopel erbjudit sig att emottaga storvisirsembetet, naturligtvis för Sultans och Turkiets bästa. Han ville i sådan händelse öfverlemna styrelsen i Egypten åt Ibrahim Pascha. Då denna fråga förekom i Turkiska konseljen, balanserade rösterna hvarandra ungefärligen; men Sultan var icke hågad för saken. En konferens, som hölls med de stora makternas ambassadörer i utrikes-departementet, hade gifvit utslaget. Mehemed Ali blir ej storvisir, utan detta embete kommer i stället att uppdragas åt nu varande stor-amiralen, Tahir Pascha, emedan storvisiren Rauff Pascha är för gammal, och behöfver hvila. GREKLAND. Den nyligen formerade ministeren, under Maurokordatos presidentskap, är redan stadd i full upplösning. Maurokordatos har begärt och erhållit afsked. Konung Otto lärer fundera på att skaffa sig en riktig Toryminister, för atticke nödgas till några eftergifter för folkets opinion. Uti hela Sverge finnes väl i detta ögonblick