Aftonbladet – 9 september 1841, sida 1

MESSENIERNAS HISTORIA OCH FÖRFÖLJELSEN MOT DEM UNDER DROTTNING CHRISTINAS REGERING. (Ur den snart utkommande Nionde Delen af Fryxells Berättelser ur Sven:ka historien.) RÄTTEGÅNGEN MOT MESSENIERNA. (Slut från gårdagsbl.) Unga Messenius blef utan dröjsmål! förd till def rum der alla sekreterarne stodo i drottningens närvaro församlade. Hon visade honom skriften och frågade, kom han kände den? Messenius nekade Hon frågade om igen; han nekade och med fräckhet eHvad,, utbröt Kristina, cni är ganska oförskämd som vågar inför mig en så djerf lögn, och det inärvaro af alla dessa herrer, hvilka känna eder hand. Då förlorade Messenius modet. Han utbrast i tårar föll till drottningens fötter och l!canropade hennes nåd. Han bekände sig bafva på grund af yttranden efter fadren, dock denne ovetande, författat skriften. Han hade trott sig derigenom göra en stor tjenst å fäderneslandet o. s. v. Drottningen bortskickadt honom och lät hemta fadren. Arfven för denne visa: de hon skriften och frågade com han kände stiler deri? Han nekade. uwBetrakta den noga! sade Kristina. Nu tyckte ban sig märka likhet med so nens hand. cÅr det så, tillade han, coch har mir son inlåtit sig i något förräderi, så är jag dertil oskyldig och skall sjelf vara den första att fälla ho nom., Efter denna bekännelse slutade drottninger förhöret och lät sätta båda de anklagade i serskilde rum, under förbud att tala med andra eller mec hvarandra. Derpå utnämnde hon en domstol att da: gen derefter hålla närmare undersökning i målet Äfven Axel Oxenstjerna, Jakob De la Gardie sam grefve Magnus, hvilka voro i smädeskriften till hede och ära angripna, begärde ransakning så väl af Mes senii beskyllningar. som af deras eget uppförande, Dagen derpå, eburu en söndag, börjades under