sjelfva draga sig till styrelsen och skilja Wasaätten derifrån; derföre borttogs det stora Wasavapnet från borggården; derföre har Johannes Matthixe på deras befallning lärt drottningen endast fåfänga ting, men icke det som till en regering hörer; derföre har samme man ingifvit hennes afsmak för giftermål, i hvilket tänkesätt hon sedermera blifvit styrkt af grefve Magnus och af dennes mor, grefvinnan Ebba Brahe; ty den sluge rikskansleren nyttjar det sätt, att då han vill drifva någonting igenom, så öfvertalar han dertill Jakob de la Gardie, denne sedermerå sin son, hvilken slutligen skaffar drottningens bifall. Hvad dessa herrar under förmyndaretiden gjort, det tvungo de drottningen att vid myndiga år gedkänna, emedan de hotade henne med polska Wasarna. Dessa och de andra höga herrarne frukta serdeles för prins Karl Gustaf. Hans arsrätt till kronan ämnade de aldrig erkänna. Redan i ungdomen blottställde de honom för farorna af en utrikes resa och af krig, då han ej mindre än två serskilda gånger sändes likasom en Uria ut i den vådeliga tyska fejden, ty de hoppades att han der skulle omkomma. Hans förmälning med drottningen motarbetades, och det mest genom Johannes Matthim, grefve Magnus och dess mor, grefvinnan Ebba. Hans antagande till tronföljare motarbetades äfven; och när det ej längre kunde undvikas hafva herrarna föreskrifvit bonom orimligt hårda vilkor, och till yt:ermera visso beslutat taga honom afdaga Riksmarskalkens fru, grefvinnan Ebba Brahe, hade på Jakobsdal redan giftet i ordning, om han kommit dit. Nu har man tagit gevären från de bhemkomna soldaterna; ty man vet att de äro prinsen tillgifna. — I följe af allt detta råder beskrifvaren, att prinsen aldrig bör resa till Jaboksdal för att ej utsätta sig för Måns Smeks förplägning )Han bör till och — ) Detta afser troligen ryktet, ett Magnus Smeks geo mål, Blanca med förgift dödade sin son konung Erik.