han saken an, och uppsatte en lång och rimmac skrifvelse. Uti denna infördes allt, hvad han af de missnöjda och serdeles af fadren hört, sannt oc falskt, bevist och gissadt, verkligt och orimligt om hvarannat; görande med liflig inbillningskraft er half mening till en hel. Förnämsta innehållet a skriften var följande: Drottning Kristina likna Måns Smek och låter locka sig till egen skada. Hor är ett tok, som alldeles icke förstår att regera utar endast tänker på lekar, nöjen och förströelser. P sådana och på främlingar har hon i största onödig het förstört rikets alla tillgångar. Får hon längr hålla på, skall hon ofelbart förstöra hela riket sjelfi Hon ropar på sin dansmästare och frågar: cBeaulieu huru mycket kostar en balett? Denne svarar; cOm kring 30,000 plåtar, ers majestät! Hvad, säge drottningen, cicke mer? Hämta straxt penningar räknekammaren! Någon tid derefter frågar hon sii kammartjenare Johan Holm, ahvad har folket att sä ga i staden? Denne svarar: ade finna tiden led sam och tråkig, sedan eders majestät ej mer dansa några baletter. Hör bit Baulieu, ropar då drott ningen, aman måste roa folket! Du får lof att ställ till en bäålett; men hvad kostar den?, cOmkring 20,000 riksdaler. Godt,, svarar drottningen, agi till räknekammaren och hälsa, att du får penningar nat — aMen,, invänder dansmästaren, ader finna inga penningar. — aGör, som jag säger! svara drottningen; cjag skall nog finna medel! — Orsake! till detta och allt annat ondt är rikskansleren Oxen stjerna; han och riksmarsken Jakob de la Gardie Redan från längre tid tillbaka hafva dessa herra sökt inskränka konungamagten. Derfore och för at förslafva rikets allmoge hafva de afyttrat kronogod sen, derföre har Oxenstjerna skaffat Stockholm sto ra handelsfriheter neml. för att mot konungamagter erhålla hjelp af borgrarna; derföre hafva ock nämn de herrar ökat antalet af adelsmän, grefvar och ba roner, för att i dem värfva anhängare. De vilj