Aftonbladet – 7 september 1841, sida 3

förening består af en mängd studerande, som på vissa dagar sammankomma för att uppläsa och dis kutera de af ledamöterna författade afhandlingar Förlidet år öfverenskommo de, dertill uppmuntrad af universitetets lärare, ätt utgifva åtskilliga afdess: afhandlingar på trycket, och gjorde det genom bemälde annuaire. Anledningen till detta steg torde böra sökas i universitetets önskan att försvara sig möt katolska presterskapets försök att förkättra der uppblomstrande läroanstalten, hvilken naturligtvis ej kan vara serdeles gynnande för det fanatiska prestväldet i Belgien. Det är naturligt, att man lika litet i Belgien, som annorstädes, får i de ungas skrifter söka de äldres mognad; men hvad man af ungdomen hufvudsakligen kan fordra, värma, sanningsbegär och djerfhet i forskning, lära icke i bemälde annuaire saknas. Också behandla de flesta afhandlingarne religion och filosofi, samt innehålla försvar för dessa ämnens föreläsning vid universitetet. Den första uppsatsen, med titel Christianisme philosophie af G. Thiberghien har vunnit mycket bifall. Förf. betraktar båda såsom uttryck af folkens intellektuella framsteg och söker utreda huru de vid vissa perioder förena sig, vid andra ater skilja sig. Det förra, säger han, inträffar när en ny epok i den religiösa historien skall inträda, men när denna blifvit frambragt och kyrkan börjar bringa religionen till förstening och blott fordrar en blind tro, skilja de sig åter, och filosofien fortsätter ensam arbetet till dess en ny epok nalkas. Den andra artikeln af J. Eug. Cattoir, innehåller on vederläggning af Revu2s d2: Brux-lles, katolska partiets förnämsta organ, och af dess påstående att satolska kyrkan icke såsom kättersk fördömt Galilei system. En tredje artikel af Jose Gilbert, undersöker huuvida katolska presterskapet har rättighet att bl: ia sig i allmänna undervisningen; förf. förnetk letta på den grund, att katolicismen går ut på at! ämma mensklighetens framsteg och återföra den i indligt mörker. De öfriga ådagalägga äfven mycken fördomsfrihet åsigter och en åf dem uppträder-mot J. Möllers i dess historia under tiden efter Carl den store framkastade sats, att endast en katolik kunde rätt skrifva medelålderns historia, och förf. tar sig deraf anledning att bestrida kato!ska presterskapets förmåga att opartiskt skrifva Belgiska historien.