EF SS månadar gamle Axel, börjat vända på sig, hotar att vakna, och Brita måste i hast ställa ifrån sig glaset och hasta till vaggan, för att med en entonig sång åter insöfva slumraren, så att han ej: måtte väcka farmor. Hans mamma har rest bort med:sin man, att stå fadder hös bruksinspektoren, hvars hustru skänkt honom deras andra dotter. Brita tyckte ett ögonblick, att det ändå var besynnerligt, ätt hon skulle vara dömd att: vårda andras barn, utan att någon gång få trycka ett eget till sitt bröst; men det var blott ett ögonblick hon så tyckte. Straxt derpå sade hon nämligen: Det är väländå bäst det, som skerl, Hade hon varit ett fruntimmer af beläsenhet och djup reflexion, så hade hon fullföljt tankan och dervid kommit till den slutsats, att en moders kärlek ändå alltid är litet blandad med egennytta eller fåfänga, eller båda delarna, och således icke så ren, Så ointresserad, som den bon byste för dessa späda varelser, hon skött och nästan uppfostrat, och vid hvilka endast mensklighetens instinktlika intresse fästade henne. Modrens sjukdom tilltog imedlertid och Brita måste; för att kunna egna henne all den omsorg hon påkallade, äfven använda nätterna. Det var ej första gången. Så snart någon af syskonen, svägerskorna eller andra nära anförvandter nödgades hålla sig vid sängen, var det alltid Brita, som måste vårda dem. Voro de hemma i huset, föll detta så helt och hållet af Sig sjelf, att ingen satte i fråga, det turen var hos henne; var det utom huset, så blef hon efterskickad, och. blott egen sjukdom skulle kunnat hinshe från att efterkomma kallelsen. Detta