Aftonbladet – 4 september 1841, sida 1

ty det ha de alltid varit, och barnen minga Visserligen var deras uppfostran icke serdele dyr, ty mamsell Rosenstielk, som, sedan ho! slutat sin kondition hos grefve Tegelhjelm p Qvarsta, der hon i många år varit Fransyskav och nu satt sig ned i staden att hålla pensior för dess honoratiores döttrar, fick ej taga myc ket i qvartalet för stycket. De hederlige fäder ne, som voro gode räkenrmästare, ville nemliger icke ge ut pengar för öfverflödsvaror, och som sådane betraktades hvarje kunskap, hvilket sträckte sig utöfver det nödvändiga husbehofvet d. v. s. koka, väfva och spinna samt jemt s: mycket läsa, som erfordrades, för att vid in gångna sexton år kunna stå till svars för pro: sten och sålunda admitteras till församlingen: gemenskap. Nu hade likväl både prost och borg mästare låtit sina döttrar -gå i skola hos mam: sell Rosenstjelk, och rådmännens döttrar kunde följaktligen icke vara sämre. De måste naturligtvis äfven lära sig konjungera Jaime, sätta öfver: Calypso ne pouvait se consoler etce., oel spela Gubben Noach och Sarabanden i Aströms klaver-skola, veta hvem som regerade i Svergt före Adolf Fredrik och kunna sy en blomm: med schatersöm, hvilken medförde den ansenligs depensen af en förgyld ram, att hängas upp pi väggen. Hade icke denna ram varit, så vete Gud hvar frukterna af hela skolgången tagit vägen. Men nu hände det till all lycka så, at när de Franska orden redan dunstat bort ui minnet, fingrarne stelnat, så att de ej mer vill sträcka sig öfver oktaven på det ostämda kla veret och den Gustavianska genealogien trassla sig 1 hufvudet, så att Carl XIT ibland råkade bl