Aftonbladet – 3 september 1841, sida 2

Rn eeeesnene — Angående ulldiskontfonden beslöto Rikets sednast församlade Ständer, att det till högst 300,000 Rdr ökade kreditivet å Riksgäldskontoret, bör, enligt de i Reglem. för Ulldiskonten af d. 49 Dec. 4833 fastställde grunder, dock med iakttagande af den här nedan omförmälda nedsättning i lånens hittills medgifna belopp, utgå till låne-understöd, emot 4 proc. årlig ränta, ej allenast för producenter af inhemsk ull och vederbörande fabrikanter, utan äfven för handlande, som befatta sig med uppköp och försäljning af inom Riket bevisligen produceradt samt vederbörligena sorterad ull; att lin å ull som hittills utgått till ett belopp af 735 proc. utaf det ullen vid Uli-kontoret åsatta värde, hädanefter icke må beviljas till högre belopp än 30 proc. af det värde, hvartill ullen blifvit på förenämda sätt uppskattad; samt att Kommerseko!legii befattning i afseende på lånbeloppens bestämmande må för framtiden inskränka sig till det ullen åsatta värdets jemförande med det i allmänhet gångbara ullpris, samt till kontrollerande af sorteringens behöriga verkställighet. Efter Kammarkollegii hörande har Reg. tagit ärendet i öfvervägande: och ehuru det vill synas som St. R. ansett, det handlande, som befatta sig med uppköp och försäljning af inhemsk ull, icke böra erhålla lån i Uli-Diskonten, så framt ej den uppköpta ullen varit vederbörligen sorterad; har Reg. dock ansett det icke kunna antagas vara af R. St. åsyftadt, att i de, utan sådant vilkor, uti 4 och 6 SS. af Reglem. för Ull-Diskonten af d. 19 Dec. 4833 intagna stadganden, om lånrättigbet för dem som uppköpa inhemsk ull, antingen till förbrukning, eller i afsigt att dermed drifva handel, göra någon inskränkning enär R. St:s skrifvelse uttryckligen innehåller, att berörde lånrättighet icke medfört någon känd olägenhet, och det med RB. St:s tillkännagifna afsigt att uppmuntra och understödja en allmännare handelsrörelse med den inom Riket producerade ull, så ait derigezom en förmånligare afsältning komme att för Svenska u!!producenter beredas, icke kan vara förenligt att inskränka den hittills både för sorterad och icke sorterad ull medgifne lånrväträttighetea endast till sorterad, som för nårvarande icke kan anses utgöra föremål för den allmänna handelsrörelsen, och inhemska producenter sällan hafva att afsätta. Reg. har derföre funnit någon förändring i denna del af hvad Reglem. innehåller icke vara påkallad af hvad R. St. härvid tillgjort; men i följd af hvad R. St. beslutat rörande räntan för lån, som af Ull-Diskonten utgifvas, och beloppet af lånen i förhållande till den pantförskrifne ullens värde; har Reg. låtit utfärda kungörelse angående förändring af 4 och 3 S. i Reglementet för Ull-Diskonten al den 49 Dec. 18533. Derjemte har Regeringen förklarat, att, vid återbetalningen från Ulldiskontfonden till Riksgäldskontoret, afdrag äfven må göras för de tillfälliga förluster, som vid lånerörelsen icke kunna undvikas.