fru Katharina. Således er tjenare, och pengarne i qväll, eller utpantning i morgon.n Den tjocke gick och lemnade fru Katharina qvar i förtviflan. Men sedan värsta krisen var öfver, segrade hennes ståndaktighet äfven i derna ojycka. Man måste likväl bära sitt öde, sade hon till sig sjelf; kålminstone skall man icke kunna säga, att mina möbler borttagits med våld och sålts utanför min dörr, såsom man gör med tjufvar och bankruttörer. Jnom min familj har aldrig ännu någon utpantning behöfts, jag vill icke vara den första. Jag skall gå till mäster Rusconnetz advokat och säga honom, att jag öfverlemnar allt och blott villbehålla något linne för barnen. Jag eger ändå qvar mina diamantringar, jag skall sälja det onyttiga familjesmycket; den lilla Trea behöfver aldrig veta derom. Det är väl värdt sina 400 riksdaler, dermed skall jag åter börja en liten bandel. Gud, som pröfvar, skall säkert icke öfvergifva mig. Hon gick genast till advokaten, som högt förvånades öfver hennes mod och rättskaffenhet. Han blef så rörd af hennes sorgliga läge, att han ville gifva henne ett råd. alHör mig,, sade han hemlighetsfullt, i det har förde henne i sitt kabinett, bör mig fru Katharina. Kanske ges det ett medel att bilägga denna kinkiga affår. Men lofvar ni mig, att icke för någon förråda, om jag visar er det?n O, hvilket medel är det? Säg, och ni skall göra Mig den enda glädje, jag ännu kan ega på jorden.n eHör: bar ni efter er aflidne mans, Nikolas