ills vidare. Det är nog att de göra sin vercan när så erfordras. — Jag förutsätter att aruilbetjeningen icke har något begrepp om alltsammans?, — Icke det minsta. Jag hade under hela iden valt arkivet till mitt vanliga arbetsrum ör eftermiddagarne, och man har trott mig sysselsatt med undersökningar om några gamla bytesbrister. Att jag vistats der om nätterna, vet ingen af hela hofrättspersonalen. — Godt. Om notarien icke kan hoppas ära för sitt besvär, så bör det vara en tillfredsställelse att redan vid så unga år kunna ha verkat mnågonting för menskligheten och dettallmänna bästa. Utan allt gagn bör det likväl ej blifva för notarien sjelf. Jag vet att ni redan bestridt åtskilliga domaregöromål och det med distinktion; skulle potarien tilltro sig att under ledigheten förvalta Sunnerbo domsaga, så vore det väl möjligt att Kongl. Hofrätten torde gymna er med förordnande dertill. Fabian såg lyckans bana öppnad. Han tackade, med de vanliga tilläggen om sin önskan att kunna motsvara förtroendet. Rätt bra! — Men nu till sednare delen af vårt arbete. Notarien skall läsa upp sitt species facti och anteckna mina anmärkningar deröfver, såsom stamina för ett betänkande — eller en motion — efter omständigheterna. Det kan ske här; vädret är vackert. Det var på sitt sätt ganska lämpligt, att uppsatsen kan komma i ordAINS Just nu; jag fick med gårdagsposten underrättelse, att vi numera äga den hugnaden. att kanske snart nog få förvänta en thronarfvinge, och denna omständighet bebådar sanno