gången, en representant väljes, kan han gansk väl anses så obekant med sitt nya värf, att har lyckliga verksamhet till och med kan anses till stc del bero af en sådan rådgifning i det vigtigaste ha har att göra; och en persons vistelse i ena ända af ett ofia stort och med svårighet kommunicerar de distrikt, gör honom ofta obekant med den op nion, som lokalförhållanden och andra omständighe ter bildat i den andra. Man bör ej invända häremot, att genom dylik instruktioner af valmännen, lokal-intressena kund komma att i Storthinget göra sig alltför mycket gäl lande. Dels bindes ej representanten; blott en ön skan meddelas honom; dels är det väl bekant, a serskilda lagar och regeringsbestyr blott, eller äf minstone hufvudsakligen, röra enskilda kommune så att dessas representanter må anses såsom de hvilka hafva största inflytelsen på saken. Det ka således antagas såsom mycket nyttigt, att valmänne för representanten uttala sin opinion om åtskillig statens allmänna angelägenheter, ty huru ofta hö man ej i Storthinget att kommunernas opinion de äberopas, men huru är det väl möjligt att med viss het känna den, då den icke blifvit uttalad af någo korporation, som föreställer kommunen ? Artikel-författaren söker sedermera försvar den meningen, att denna korporation rättast ut göres af valmännen, och uppmanar till dera sammankallande i och. för det angifna ändamåle Åtgärden skulle kunna blifva dels ett surrvga för profvet, dels bidraga att framdeles göra dess rätt nyttiga, och beskrilver de goda följder, sor af den kunde motses. Han uppgifver slutligei de föremål, på hvilka uppmärksamheten i denn tid borde isynnerhet fästas, och bland hvilka vi såsom de hufvudsakligaste, vilja anföra: 4) Kriminal-lagen, hvilken kostat landet reda 44,000 Species, och af Europas vetenskapliga auk toriteter erkännes för ett ypperligt verk, och sålede bör i sin helhet antagas, i likhet med hvad sist Storthinget gjorde. Den gamla kriminal-lagen i Norg är högst olämplig för vår tid, och den beständiga snart sagdt tvungna, benådningsrätten gifver Konun gen en emot statsförfattningens anda stridande ande i domaremakten. 2) Civil-lagen, Värnepligts(Bevärings-) lagen, Fat tig-lagen, för hvilka nya förslag i snart en mansålde blifvit utarbetade vch kostat 80,000 Species, bord påskyndas, genom deras öfverlemnande till män, son ensamt dermed sysselsatt sig. 3) Ny lag för vägväsendet, afseende mindre dyr öf vertygelse, mera lagbundenhet och öfverensstäm. melse med kommunalinrattningen, bufvudvägarne öfvertogande af Statskassan, på det enkla, årlig väghållningsarbetet när. 4) Fasta skjutsstationers inrättande på statens be kostnad, der sådant behöfves; fiskeritiondens när mare hestämmande m. il. inre ärender. 5) Åfven borde såsom allmänna grundsattser ut talas en fullkomlig unionel likhet, unionsflaggan förändring och rätta bruk, egen eller åtminstone an svarig diplomatik, Norrska vapnets okränkta skici på mynt, sigill 0. s. V. Författaren slutar med följande vigtiga ord: Skola vi uppnå ett önskligt resultat, fordras det att vi i vårt politiska sträfvande visa plan och ka rakter, att enig, grundlig och val besinnad öfver läggning äger rum, och att vi med fastbet men u tan öfverdrift verka för våre åsigter. Hade det ic ke åtminstone funnits rågra män, hvilkas hand lingssätt varit sådant, så hade vi nu hvarken haf vår herrliga grundlag, icke heller hade statsskeppe så lyckligt blifvit styrdt genom klippor och brännin: gar. Vi kunna icke alla sitta på Storthings bänken men våra representanters ära är vår ära, deras lyc kosamma verksamhet är oss alla till gagn och gläd je. Förakt öfver den usling, som af fåfänga, äre lystnad, egennytta, fiendskap eller a:und bortkastai sin röst eller nedbryter en annans medborgerliga för troende! En sådan är en landsförrädare och skall i tidens ordning ej undgå sitt straff. En hvar välje så, att han utan att rodna kunde visa sin valsede till allas eftersyn. Har man något mot en kandidat gifve det öppet tillkänna och grunderna för sin me: Ding! Det är en redlig mans handlingssatt. Rätt skaffenhet, duglighet, frihetssinne, se der de egen. skaper vi böra söka efter, hvad klass af medborgare han tillhör, om han är embetsman eller bonde, det är likgiltigt. Fattas det honom någon af dessa egenskaper, är han icke vår man. Låt: m oss ej likna de stammar, hvilka genom planlöshet, intriger ller inbördes missund blifvit representerade af personer, som hvarken gjort landet eller deras väljare agn och ära. Låtom oss heldre likna kommuner ;ådana som Christiania och Trondhjem, hvilka, geiom deras eniga och patriotiska anda, till de flesta storthing lemnat de yppersta bidragen.n