Aftonbladet – 21 augusti 1841, sida 3

bittra kunskapen, att hon förstört den hederlige och lugne målarens sinnesfred!) (Forts.) — —SE— — Madame Lafarge har redan öfverlemnat sina memoirer till trycket. Om detta märkvärdiga fruntimmer redan väckt så mycket tragiskt intresse, att andra valt henne till hjeltinna i romaner och tea!er-pjeser, så skall denna bok vinna så mycket mer deltagande, då madame Lafarge deri visat, buru väl hon förstår göra en romsn af sin egen lefnad. Såsom profstycke har den dedikation, hon bifogat sina memoirer, blifvit meddelad i flere främmande tidningar, och lyder sålunda: Mina vänner! Jag tillegnar er icke en bok. jag anförtror er mina handlingar, mina tankar. Adoptift ba:n af edert bjerta, vill jag icke för eder blifva främmande och obekant; jag måste anförtro er mina fel, på det de måtte vinna er förlåtelse; min oskuld, på det den må vinna ert skydd; min sorg, på det jag ständigt må blifva af er allt mera älskad. I mitt fängelses ensliga stillhet skiljde jag mig från mina lidanden, för att föra eder tillbaka på min lefnadsstig. Jag gjorde er bekant med alla mina fröjder, all min sorg, alla mina tårar. Jag erinrade mig, jag gret, jag skref. Jag bad Gud, icke att förläna mig vältalighet, jag bad Honom att inlägga förlåtelse och sanning i mina erinringar, att gilva mina ord öfvertygelsens, öfvertalnirgens makt. Vinner jog ert bifall, har jag befästat er tro, återfört eft på förhand mot mig irlaget sinne, så är mitt mål vunnet. Mina ädle och rogne vänner, J, som räddat mig från förtviflan, t let J ställt min ära under egiden af er öfvestygelse, f, min olyckas himmel, varen välsignade tusen gånger! J hafven bevarat mitt lif för att kämpa, mina krafter för att påskynda sanningens och rättfärdisandets stora dag. Om Gud skulle på halfva vägen kalla mig till sig, anförtror jag åt er min faders namn, beder jag er om upprättelse på min graf! Maria Capelle.