Aftonbladet – 19 augusti 1841, sida 4

dlUl INC oHdlhas och tj Lofuc Tala een, Mej Kongl. Mej:t och Rikets Ständer komma att definitift besluta om och i hvilka delar det nya Ci-! villagförslaget bör antagas eller förkastas; anser jag ett partielt beslut om Lagmans-Rätternes upphörande nu icke lämpligt, eller böra i underd. tillstyrkas. Viikommande sedermera frågan om KämnersRätternes indragning, så synas vigtiga betänkligheter dervid möta, serdeies i de mera folkrika släderne, såsom att RådstufvuRätterne otvifvelaktigt skuile öfverhopas med göromål, enär ej blott omkring 4500 brottmål, som vid KämnersRätterne årligen förekomma, af hvilka blott en ringa del till Rådstufvu-Rätternes afgörande hänskjutas, utan ock omkring 4600 tvistemål, som vid Kämners-Rätterne hvarje år afdömas, utan alt vidare fullföljas, skulle komma att öka Rådstufvu-Rätternes arbeten; alt en sådan förändring, långt ifrån att påskynda lagskipningens gång, skulle i väsentelig mån fördröja densamma; samt att, till afbjelpanude häraf, en fö; ändring af Rådstufvu-Rätterires organisation blefye oundviklig, och deribland en tillökni.-g af ledamöternes antal; men tili dessas afiöning hafva Rikets Ständer icke förmält sig vara sinnade anslå några medel, och städerne sjelfve torde hva:rken vara hugade eller skäligen kunna åläggas, att af egna tillgångar dessa löser besosta. Med afseende härå, och då stadganden i det nya civillagförslaget jemsäl finnas införda, hvilka åsyfta äfven förändring af domstols-inrättningen i städerne, och hvilka ännu bero af Konungs och Ständ:rs pröfuviug; anser jag mig för närvarande böra afstyrka hvad Rikets Ständer i förrberörde målto föreslagit. Då Lagmans-Rätterne, efter denna min mening, ännu böra bibehållas, synes skäl icke vara för handen, att nu i underdånighet tillstyrka afskaffandet af Riddare-Syne-Rätt, heldst denna domstol ganska sällan kommer i fråga att sammarträda, och någon olägenhet af dess tillvaro. i allt fall icke försports. Justitie-Rådet Strå!e: Jemte det jag, på de skäl Justitie-Råderne Grefve G. A. Sparre och Grefve Snoilsky anfört, anser mig ej kunna tillstyrka bifall lill det af Rikets Str nu afgifna förslag till upphäfvande af Lagmans-Rätter och Kämners-Rätter, anser jag mig böra fästa uppmärksamheten derpå, alt, jemväl hvad de sednare angår, frågan synes hafva omedelbart samimanhang med den nya organisation af domstolarna, som vid antagande af förslagen til ny civiioch hkriminal-lag kommer i fråga. Någon plan är, så vidl jag känner, icke ännu uppgjord för verkställighet af förslaget, att Härads-Rätterne skola blifva permanente; men då ran kommer att skrida till en sådan plans uppgörande, torde det visa sig, att flere svårigheter dervid uppstå, och att desse till en del kurde undanröjas, om jurisdiktionerne även komme att inneatta de mindre städerne. En ny lönereglering förestår då af helt anran beskaffe: het, än den, som tilläfventyrs nu kunvde blifya en töjd af Kämr ers-Rätlernes upphörande och det deraf uppkommande behofvet af ett ökadt a: tal Rådmän. Det synes mig således i alla afseenden vara bäst, att någon förändring af de allmänna domstolarne icke vidtages förr, än i sammanhang med den nya ligen eller en allmän 1eg!ering af underdomstoarne. S-ulle likväl Kongl. Maj:t anse att, oberoende deraf, den af Rikets Ständer nu föreslagne förändring må kunna äga rum; så torde de financiella omständigheterna ej böra lemnas oanmärkta, utan behofvet af nya anslag äfven framställas. 4:o Torde det med säkerhet kunna antagas, att, gerom Lagmans-Rätternes upphörande, göromålen i Hof-Rällerne skola betydligen öka sig. Medel torde således böra finnas, åtminstone till arfvoden för det ökade antal adjungerade ledamöter, som behofvet kommer att påkalla, så framt ej dröjsmålet med måless afgörande skall blifva större, än det som nu öfsverklagas; kanhända blifver det äfvea behöfligt, att antalet af öfriga tjenstemän inom Hof-Rätterne ökas. 2:o Kan det möjligtvis blifva fråga om att för ett ökadt antal rådmän löner af statsmedel måtte bestämmas; och 3:0 Uppstår det, vid nuvarande Lagmäns öfverflyttande på indragningsstat, fråga om belop-. pet af deras pensiorer; huruvida och till hvad belopp desse personer måge njuta ersältiing för de inkomster, som genom expeditionslösen och vadepenningar varit vid tjensternes emottagande påräknade att få under hela tjenstetiden bibebållas. Pet torde vara angeläget, att hafva dessa förhållanden reglerade, åtminstone samtidigt med sjelfva lagstifltningsfrågans afgörar de.n ere BOK HANDELS-BULLETIN. Tu:kiska nationens sed:r, bruk och klädedrägter, af Ich. Hedenborg. Häftet X. Pe fyra plancherna i detta kälte föreställa alilesammans fruntimmer, nemligen: ett al förnämare och ett ef ringare stånd; ett af det förra slaget, kommande från badet med sin tjenarinna, båda gående på de oformliga trätefflorna med höga klackains; ett par Turkinnor med en gosse hos en vindrusfö sä!jare, samt en favoritsultaninna i sin af oxar dragna vagn, åkande till ena Europeisk teatralisk representation. Texten i detta häfte är säkert en bland de intressantaste. Dea behandlar nemligen populära äm