Aftonbladet – 18 augusti 1841, sida 3

AK vinna insteg i huset hos Marias ofvannämnde husbondfolk. Ofta hade hon förut der gjort besök, men då bon nu den 4 sistlidne Februari skulle förnya det, kände hon en viss skygghet och förmådde icke direkte begifva sig till stället, utan gick under vägen in i grannskapet till enkemannen Carl Magnusson i Tranemo, låtsade sig vara sjuk och erhöll tillstånd att i hans stuga lägga sig till sängs. Några dagar derefter fick hon veta, att Marias matmoder, Catharina, var i någon af grannstugorne, hvarföre hon skickade Magnusson till Catharina och lät bedja denna, att vid hemfärden gå in till henne. Catharina efterkom denna begäran, då Greta bad henne om tillstånd att få medfölja till Skogstorp, emedan hon hoppades der snarare återvinna sin helsa. Catharina, som trodde Gretas uppgifne sjukdom vara verklig. bad henne dröja till dagen derpå, den 4 Februari, för att åter hemta mera krafter. Greta gjorde så och begaf sig berörde dag, på eftermiddagen, till Skogstorp, fortsatte förställningen, i afseende på sitt helsotillstånd och intog genast sängen. Husbonden, Anders Jansson, var borta på dagsverke, å Ryholms egendom, och skulle ej återkomma förr än påföljande afton. Nu började Greta tänka på j medel att bringa Maria om lifvet. Hon fick se en töm hänga i stugutaket, och följande morgon, den 3 Februari, var hon med sig sjelf öfverens om att strypa Maria. Husrmodren, Catharino, och hennes:! 7:åriga dotter, Anna Beata. voro, utom de båda ifrå-:! gavarande flickorna, de enda personer i huset, och: för att aflägsna Catharina, bad Greta henne, klockan emellan 9 och 40 på förmiddagen, att gå till Gretas morbror, Eric Larsson i Spetsbohlet. för att hemta droppar, som Greta plägade intaga för sin sjukdom. Catharina skulle samma dag, på förmiddagen, sköla; kläder och föreslog derföre, att Maria i stället kunde gå efter dropparne. Detta var väl ett streck i räkningen för Greta, men det lyckades benne slutligen, att öfvertala Catharina, att sjelf begifva sig åstad. Catharina gick under vägen in till en af grannarne, enkemannen Carl Magnusson i Trane .on, och bad hans dotter, enkan Anna Cerlsdotter. att gå tilll Skogstorp och hjelpa Maria med tvätten. Då Catharina kom till Eric Larsson i Spetsbohlet och begärde dropparne, försäkrade han och bustrun, att Maria icke hade några droppar förvarade der. Sedan nu Catharina aflägsnat sig, låtsade Greta som hennes magplågor tilltogo. Då Maria, med sin ! vanliga godhjertenhet, önskade att kunna lindra dem, lät Greta benne förstå, att de förut brukat ge sig, genom att använda en sympati-kur, som bestod deri, att en person skulle knäfalla på golfvet i ett annat rum och med munnen spruta vatten i fogningarne mellan golftiljorna. Till ett sådant rum, yttrade Greta vidare, skulle kammaren, på andra sidan förstugan, i synnerhet vara tjenlig. Maria erbjöd sig att försöka den uppgifna kuren, då Greta tillade, att hon, i sådant fall, äfven borde, för ändamålets vinnande, låta sina bänder bakbindas öf-! ver ryggen. Jemväl dertill förklarade Maria sig vil-: lig, för hvilket ändamål hon upplöste och öfverlem-: nade sitt stumpeband åt Greta. Då denna af Greta förut uttänkta plan, för att sätta Maria uv försvarstillstånd och få benne in i ett afskildt rum, sålunda syntes lyckas, uppsteg Greta ur sängen, band Mearias händer på ryggen lät beune gå förut in i ofvannämnde kammare, på andra sidan förstugan, gick sedan tillbaka i stugan och bad den lilla 7:åriga Beata, för att safvända barnets uppmärksamhet och förmå det att stadna inne, att lägga stickor under! en gryta, som stod på elden och ej gå ut ur stugån, medan Greta och Maria gingo ut på en liten stund. Greta nedtog derefter tömmen från stugutaket, gjorde deraf en snara, som hon gömde under: halsklädet och förfogade sig åter ut efter Maria inj i kammaren, der Maria redan lagt sig på knä öfver golfvet och utförde det omnämnda företaget med vattensprutningen. Under det Maria sålunda var oförmögen till sjelfförsvar, kastade Greta bakifrån snaran om henpaes hals drog åt snaran med den kraft, att Maria ej förmådde göra minsta försök til befrielse eller gifva något ljud ifrån sig, och band, ! efter några ytterligare slag om halsen, fast repändan, på det Maria ej måtte undgå döden. Genast derefter gick Greta tillbaka i stugan, men, orolig, förmådde hon ej dröja der, utan återvände till kammaren. Maria var då redan afliden. men under fasa för mordgerningen, önskade Greta att den varit ogjord, upplöste snaran om Marias hals och bandet om heanes händer, samt försökte genom baddningar med kailt vatten på tinningarne, att återfå henne; till lifs. Vid dessa förösk gick Greta flere gånger; in i stugan efter vatten, men då hon förlorat allt; hopp om Marias vederfående, upphängde hon den: till snaran begagnade tömmen i dess förra skick i stugutaket, der hon tagit den, ställde ett skrin på kant emot kammardörren, som gick inåt, så att skrinet tillslöt dörrea, och aflägsnade sig derefter för sista gången ur kammaren. Hon gick sedan ochi lade sig till sängs igen. En stund derefter, kl. 40,: ankom enkan Carlsdotters lilla syster och straxt! derpå Anna sjelf, för iatt bjelpa Maria med tvätten. Då Anna såg barnen leka vid spiseln och Greta ligga i sängen, frågade hon efter Maria, men Greta svarade, att kon icke visste hvart hon tagit vägen. Anna sökte henne öfverallt, men kom ej uti kammaren. Anna började att laga tvätten i ordning och trodde, att Maria gått ned till sjön. Då Anna var i begrepp att äfven gå dit, mötte hon på gården en af grannarne, Johannes Larsson, hvilken, på Ånnas fråga, försäkrade, att hvarken Maria eller någon annan fanns vid sjön. Hon återvände derföre in i buset, för att vidare eftersöka Maria, såg åt kammardörren och fann haspan aftagen, hvarföre hon der ämnade söka henne. Då hon skulle öppna dörren och märkte något tungt innanför, som hindrade dörren från att gå upp, tittade hon endast genom-pyckeibålet. Vid anblicken af Maria, som låg framstupa på golfvet ett stycke från dörren, med armarne tätt utefter sidorne och syntes död, blef Anna så förskräckt, att hon ej kunde stiga in, utan sprang In I stugan, omtalade hvad hon sett för Greta och bad henne följa sig in i kammaren. Greta öfverfölls då af en utomordentlig ånges, bad Anna ej skrämma sig. utan för all del bli qvar hos henne i stugan. Anna skickade barnen till Tranemo efter sin far och gick under tiden in i kammaren, der han fann Afaria död. ansietet nnansväldt och tillila i I I I i