Aftonbladet – 17 augusti 1841, sida 1

GARNNYSTANET. NOVELL AF ROGER DE BEAUVOIR I. Jag kommer alltid ihåg huru jag år 4827 klockan 41 om qvällen, den stund jag skulle gå in på en bal hos Österrikiska Ambassadören, blef varse på en bänk utanför stora inkörsporten, portvaktaren hos C, min fordne skolkamrat, hvilken jag anhåller hos läsaren att slippa beteckna med något mer än denna initialbokstaf, hvilken han sätter på den duk, som får den lyckan att för verlden åskådliggöra hans snilles skapelser, ty min vän är helt enket en utmärkt målare. Portvakten rubbade helt och hålet min plan för aftoners aristokratiska nöje. Utan något undseende för mina glachandskar och mina ge nombrutna silkesstrumpor, kom han emot mig med ett enda steg, liksom en gensdarm, hvilken haft uppdrag att fatta mig i kragen. Han hade imedlertid -.med ena handen aftagit sin utterekinnsmössa, under det han med den andra räckte mig ett stycke papper, som jag, i anseende till dess volym, ansåg vara omslaget af en sockertopp. eDet är från min hustru, käre herre: var god och läs. . . Jag förmådde ej uträkna hvad portvaktarens hustru kunde vilja mig, men jag tog machinmessigt papperet, lemnade min kappa åt en betjent och ville gå upp i salen. Min förföljare hade likväl annorlunda beslutit; han grep nästan fast i mitt rockskört och då jag icke desto mindre höll på att gå, ropade han: Men Herr C dör! Herren har ju icke läst, han dör: Vid denna oväntade nyhet öppnade jag genast papperet som jag undfått, hvarest jag tvärt igenom en mängd flugfläckar och boksiafsfel med mycken svårighet dechiffrerade bvad som följer: