Aftonbladet – 11 augusti 1841, sida 1

hade till följd en hel hop spring och efterfrågningar utan att jag kom det önskade målet närmare; ty nästan öfver allt möttes jag af smuts och oordning af alla slag, så att jag redan började att öfvergilva tankan på realiserandet af min önskan. — Omsider träffade jag en afton, i ett sällskap, brodren till en vacker fru, som jag kände, och han berättade mig. att helt nyligen en embetsman, som varit anställd inom guvernementet Twer, blifvit förflyttad till finansdepartementet i Petersburg, och med sin fru och tvenne vuxna söner bodde på Wiborgska sidan — så kallas en stadsdel i Petersburg. Dennafamilj vore helt och hållet Rysk och talade endast Ryska. men för öfrigt rätt snygga och bra menniskor, och de hade förklarat sig hågade, ett mottaga mig såsom hyresgäst i sitt hus, och lemna mig plats vid sitt bord. Hr L., som gaf mig deoana underrättelse, hade icke sagt för mycket; ett sällsynt fail med en Petersburgare! Derföre flyttade jag också dagen derpå med pick och pack till Peter Petrowitsch. Frun i huset, angenäm, trind Matuschka (lilla mor) något på 40:talet, åtog sig sjelf att sörja för mina få behof, och med henne kom jag således till en början i något närmare beröring. Hon gissade snart hvad min rådbråkade rotvälska skulle uttrycka, och språksam, såsom qvinnor ofta äro, nödgade hon mig innan kort till små samtal kah uti budy (så godt det ville gå). Då hon var så beskedlig och icke tog det så noga med mig som utlärningarne i Petersburg gjort, hvilka ofta sjelfve talade erbarmligt dålig Ryska, så fattade jag snart åter mod att förnya mina förra ansträngningar. Innan en månad förflu tit, var jag redan i stånd att deltaga i familjens samtal, icke endast såsom åhörare, utan kunde äfven börja att lägga ett ord till i laget. Småningom lårde sig mitt öra, att till och med uppfatta många o rigtigheter i mina uttryck, och från denna sjelfkännedom utgingo sedermera de märkligaste framstegen till ett bättre.