Aftonbladet – 11 augusti 1841, sida 1

vistande utlänningar bragte mig derhän, att jag fat tade den bestämda företatsen, att aldrig, i närvar af en sådan låta höra ett enda Ryskt ord. De afskräckt mig genom sitt eviga tadel, hvilket dertill ofta va orättvist, och genom sina förvirrade rättelser lik: mycket som förut Engelsmännen gjort genom sit odrägliga athat will not do och bragte det slutli gen derhän, att! min lust att lära förkolnade, och at jag efter flere månaders vistande i Petersburg glöm mera Ryska än jag lärt. En gång beklagade jag min nöd i detta hänseend för den älskvärde Gretsih, och han yttrade, i de halft skämtande tom, som var honom: egen: cMa skall här svårligen låta eder komma till att lära c der Ryska, der så många andra språk talas af dem som höra ti!l de bildade klasserne, och der Fransy skan alltid blir hufvudspråket för sällskapslifvet. A! ven om ni skaffade eder en älskarinna, som vor Rysk ifrån hufvudet till fotabjellet, så fruktar jag at hon snarare skulle tillägna sig ett främmande språk som ni talade, än blifva er läromästarinna. ON Tyskar fogen eder temligen lätt efter omständighe terna, men vi Ryssar öfverträffa eder vida deri. Mai är dessutom här alltför mycket fallen för spekulatio ner, för att icke begagna umgänget med en utlän ning för att lära hans språk, derigenom att mai sätter honom i nödvändighet att tala det. Det gif ves blott en endå utväg, men som jag just icke ger na vill råda eder till, emedan den för flera månade skulle helt och hållet beröfva oss edert umgänge. Naturligtvis blef jag envis att få veta hvad han me nade, och han sade då! Ni bör inackordera er ho en familj, som icke talar eller förstår annat språ än Ryska, och så länge umgås endast med den, til dess öra och tunga öfvervunnit allt främmande., : Allvarligt betänkt på verkställandet af detta för träflliga förslag, anmodade jag ett par af mina be kanta, att söka skaffa mig en dylik plats. Snart ha de en mängd adresser oah anbud inkommit, hvilk