Aftonbladet – 7 augusti 1841, sida 2

föll mig icke in, att illviljan skulle uttyda den på ett så smutsigt sätt, som nu visat sig hos Herr 0. O. Jag förklarar, att jag icke kan finna det ringaste bedrägligt i utstyrseln af ett omslag, som på en gång ir prydligt och uttrycker något af den idt, som ligger till grund för sjelfva innehållet. Emedlertid kan jag naturligtvis lika litet hädanefter, som hittiilg, bindra Herr O. O., att skända mina motiver, i stället för att bedöma mina arbeten, och hoppas blott, att ytterligare slippa besvära både honom och allmänheten med något svar. Stockholm den 6 Augusti 1844.n G. 8. Meltin. Hr O. O. får nöjet låta ett par ord till svar åtfölja Hr Mellins ofvanstående replik. Hr Mellin har fästat sig vid ett enda litet ord uti Hr O. O:s recension. Det heter nemligen deri, att titeln snarare bort lyda: )Prinsens af Ponte Corvo fälttåg mot Danmark, än: fälttåg mot Sverige Hr O. O. erkänner otvunget, att ett väsendtligt fel ligger i detta ordet: mot Danmark, lika godt för öfrigt, om tillkommet genom miss-skrifning, misstag eller, såsom Hr Mellin vill antyda, ren okunnighet. Det hade bort heta: Prinsens af Ponte Corvo fälttåg Danmark. Hr Mellin har såtillvida alldeles rätt. Han har deremot icke lika rätt, då han å sin sida förklarar, att det istället bort heta Prinsens af Ponte Corvo fälttåg emot Sverge. Herrar Bredow och Venturini må i der saken säga hvad som heldst, så är och förblifver detta Bernadottes fälttåg emot Sverige endast och allenast en supposition, och äfven om det vore mer, skulle det sådant oaktadt, ändå vara lika oegentligt att kalla de af Hr Mellin beskrifna danska scenerna för scener ur ett fälttåg mot Sverige, som att kalla en romantisk berättelse från Tyskland under franska härens tillfälliga marsch genom detta land 4842, för romantiska scener ur fälttåget mot Ryssland., Det vissa är och förblifver, att hvar och en som läser Hr Mellins bok, skall deri finna nästan allt annat än hvad den pompösa titeln antyder; att Hr Mellin blir harmsen) öfver att kritiken påpekar ett sådant förhållande, kan ingen menniska hjelpa, och han får väl bli god igen, eller slå bort saken med detta ofantliga förakt, som i allmänhet är stora mäns tröst. Det är nu en gång för alla Hr O. O:s oefterrättliga skaplynne att vara närgången till en otrolig grad, och att icke ha stort hvad man kallar försyn för hvarken gudar eller menniskor, men lycklig:vis finnes det här i verlden allehanda lenande balsamer att lägga på sårade ömma sidor, och Hr Mellin skall säkerligen mindre än andra sakna dylika. STREETS NES SK KAT INT STTSKADE I RLEAA