Aftonbladet – 6 augusti 1841, sida 2

rela den nytta af åtgärden, som skulle uppstå lerigenom, att sådane skinn blefve tillgängliga i iandeln, hvarförutan endast de, som pligga väl illp, såsom man säger, kunna deraf begagna sig. Låtom oss således hoppas, att vid den nya tullaxans utfärdande, tillåtelsen blifver allmän. — I Wexiö, der redan två tidningar utgifvas, har nu utkommit en tredje, hvaraf första numret, dateradt den 30 Juli, med dagens post hit inländt. Den kallar sig Wexiö förr och nu, och synes vara sinnad att, afvikande från en del landsortstidningars sed, lemna någon större uppmärksamhet åt de offentliga angelägenheterna på stället, samt har dermed redan gjort en liten början, hvilken vi önska måtte fortsättas och utvidgas. — Med anledning, som det vill synas, af förslaget till en allmän brandstodsförening för försäkring af lösören i städerna, har förvaltningen af skånska städernas brandförsäkringsinrättning utfärdat ett cirkulär för att inhämta delägarnes i berörde inrättning tanka om bildande af en serskild dylik brandstedsförening för skånska städerna. — Med dagens post har kommit oss tillhanda några exemplar af en i Köpenhamn nu börjad tidning, utgifven af W. A. Schlegel och M.L. Nathan sen, kallad Handels og Skibsfirts-Tidende, hvilken torde förtjena uppmärksamhet äfven för Svenska handlande. Utom en allmän redogörelse för dagens nyheter ifrån de flesta länder, rörande årsväxt eller skörd och de vigtigare handelsgrenarne, 0. s. Vv. innehåller den under rubriken Skibs-efterretninger ankomne och afgångne skepp, m. fl. sådant som rörer skeppsfarten och lokal-uppgifter angående handeln på de flesta vigtigare handelsplatserna, slutligen vexelkursen, torgprisen, 0. s. V. — Mad. Taglionis hitkomst förskaffar hufvudstadens publik jemväl ett angenämt återseende af en annan utmärkt konstnär. Enskilda bref hade nemligen omtalat, att Demoiselle Fjeldstedt, som för tre år sedan på ett besök härstädes väckte ett så stort bifall genom sin dans, i sällskap med Fru Bournonville ämnade göra oss ett besök under Mad. Taglionis härvaro, och de inträffade här i går afton. Äfven Hr Johansson har återkommit hit. —A AA — Svenska Minerva för i går hade en artikel, hvaraf ett och annat högligen förtjenar att annoteras. F. d. Uigifvaren, som deri är igenkänlig i sin äkta och oförfalskade gediegenhet med de vanliga omsägningarna af samma ord och meningar på tre, fyra ställen, fortsätter nemligen det länge idislade themat, att de storan tidningarna numera blifvit ministeriella; Minerva finner, att den nuvarande regeringen och den föregifna oppositionspressen äro mycket zoda vänner, att den förra agerar med oppositionen och dess press utan att sådant förhindrar samma press eller dess anhang inom representationen, att göra opposition emot Konungen och lika litet att fortsätta sina relationer med rabulismen.n Det torde ej vara för mycket sagdt, att detta yttrande är märkvärdigt. Ty det har ej, ens af Minerva och Svenska Biet, blifvit ifrågasatt, att oppositionspressen vikit ifrån sina grundsatser. Om man då kunde ant:ga, att den nuvarande Regeringen, d. v. s. Rådgifvarne (det kan serski!dt förtjena anmärkas, att Minerva här nyttjar dessa ord liktydigt) verkl gen, såsom der står, agera i oppositionens anda i sina rådslag, så har Minerva genom denna lilla indiseretion, sammanlagd med det faktiska förhållandet, att systemet, d. v. s. besluten i de flesta frågor både i lagstiftning, befordringsväsende och förvaltning ännu fortfar i samma riktning som tillförene eller i den motsatta emot hvad oppositionspressen yrkar, gifvit den mest intressanta och fullständiga upplysning man kan önska sig öfver ställningar och förhållanden inom konseljen, samt öfver egenskapen af det mycket omtalta sidoinflytandet. Tills vidare hafve vi dock icke några precisa anledningar till en så fullkomlig öf vereasstämmelse mellan Rådgifvarne och pressen, som f. d. Utgifvaren låter påskina. Imedlertid kan det ifrågavarande betraktas såsom en uppmuntran eller klander, allt som man tager det. —iR—— STACKARS CHRISTINA ! Till Redaktionen af Aftonbladet. Vi hafva nyligen af M. H:s tidning sett, att De puteradekammaren i Madrid bifallit ett anslag af mer än tre millioner realer, eller 480,000 Neapolitanska (Insändt.)