Aftonbladet – 2 augusti 1841, sida 3

— Öfver den konsert, som den utmärkte pianisten Liszt gifvit i Köpenhamn den 47 dennes, ywrar sig Berlingska tidningen på följande sätt: Af denne verldsberömde konstnär kunde man med fullt fog vänta något stort och utomordentligt, och dock våga vi säga, att alla föreställningar i den vägen, genom hans i Lördags gilne konsert, blifvit öfverträffade. Hans spel bragte hvarje åhörare till beundran och förvåning; men det var icke en vanlig beundran öfver mekanisk färdighet, det var öfver det snillrika, det genialiska, som yttrade sig i en högst originel färdighet och hänförde alla närvarande. Under sjelfva spelet var allt tyst, ty ingen ville förlora den minsta ton och alla bifallsyttringar återböllos och hejdades till hvarje ser skildt nummer var slutadt; men då bröt det också, med desto större våldsamhet, löst och bildade, jemte de högljudda samtalen, i hvilka man meddelade hvarandia sina känslor och gaf luft ät de intryck man erfarit, en sällsam kontrast till den förra tyst:aden. Konstnär2n utförde sina 5 Nr utan tillhjelpgaf orkester, hvilken på det hela var öfverflödig; ty bans spel var ofta så som hade man hört en hel orkester. — För öfrigt låter hans spel icke beskrifva sig; man måste höra det och vi kunna nästan tillägga äfven se det. Han skördade ett stormande bifall och damerna kastade blomsterbuketter till honom; han blef framropad och besvarade denna ariighet med en repitition af sitt sista musiknummer.