Aftonbladet – 30 juli 1841, sida 2

ra ert land, som erbjuda er lika behagliga utsigter lika sublima scener, lika fruktansvända skådespel som sjelfva Alperna. Och på hvilket berg tror n att ni finner en sjö i kyatern af en vulkan? ... Ja, mina herrar, en verklig sjö.... och en verklit vulkan...., ty ni igenkänner ännu kratern med sir urhilkade form, af en ball fransk mils öppning; n ser lavabäddarne och på det stället der svafve och saltpeter fordom kokade, ser ni nu en sjö mec klart och genomskinligt vatten, som uppstiger til hälften af denna ofantliga kettel, under det att öfr delen deraf, höljd af träd och en gräsmatta, bilda en grönskande mur af 350 fots höjd, ända ned til stranden af denna magiska, hemlighetsfulla sjö, på hvilken ingen ville vedervåga att gifva sig ut, ty ett ögonblick kunde dess hvirflande vatten draga bå de båt och den djerfva seglaren ned iafgrunden, til dessa underjordiska eldar. Nå väl! Dessa underverk, som likna en saga ul tusen och en att,.... denna sjö, som tagit sin plat: en vulkan; denna vulkan som hotar att ätertag: sin plats, .... hvar finns detta allt, tror ni? På Al perna, på Cordillerna..... Nej i Auvergne, tre mi från Mont dOr, och denna sjö är Pavin-sjön, dit n hinner efter två, tro timmars promenad, och dit Mi chel Garnier skall visa er vägen, och för sitt besvä endast begära 40 sous, men anse er för en furste om ni ger honom 3 francs. Jag var altså nu med min cicerone vid Pavinsjön På den grönskande slutningen invid kratern, låg jag och betraktade under mig detta klara, genomskinliza vatten, som jag hvarje ögonblick väntade få se : sokning, hvilket på det högsta skulle roat och förskräckt mig, då jag i detsamma hörde prasslande steg bredvid mig; det var andra resande. En guhbe, stödd på ett ungt fruntimmers arm utropade snarrigt: Gå då inte så fort, säger jag.... man kan nte följa er. — Jag såg upp och trodde mig igentönna i den unga damen, min unga vackra danserska, fröken Cecile dOrthes eleganta, behagfulla fisur och förtjusande anletsdrag: min förmodan öfversick till visshet, då jag några steg bakom henne märkte ett fruntimmer med ett album i handen, teruti hon skref under det hon gick..... Det var ru Vicomtessen, som författade en beskrifning, öfer Pavinsjön på dess strand, en beskrifning bält