Article Image
gamla grenar från deras ursprung, hvarigenom bu skens fruktqvistar alltid föryngras, hvilket bidrage: att behålla: buskarne friska och fruktbärande. Buskar, som på gamla sättet blifvit uppdragne och sedan fått växa utan vidare tillsyn och ans kunna ej gifva fullkomligt mogna bär, emedan frår deras rötter årligen utskjuta en myckenhet rot skott, hvilka från fruktqvistarne borttaga den nä ring, som frukten kräfver till sin skyndsamma ut bildning och mognad. Af de så kallade engelsk: stickelbärsbuskarne frambringa många mycket stora tjockskaliga och serdeles sura bär. Orsaken dertil är den, att de få växa fritt, utan tillsyn, skärninj och ans. Isynnerhet inträffar detta med de stor växtaste sorterna, hvilkas grenar växa horisontel ut från stammen. De sorter, som bilda sina frukt grenar rätt uppstående, såsom de ljusröda engelska äro alltid sötare. Då man jemförer dessa buska med de andra, som hafva nedliggande grenar, fin ner man genast orsaken vara den, att de förras bä hafva fri tillgång till sol och luft, då deremot dt sednares äro gömda under grenar och löf. Om unga buskar under de första fem åren fram skjuta några sidoskott ifrån stammen, böra dess: bortskäras tätt vid sitt ursprung; skulle något skot framskjuta i närheten af rotkronan, bör man un: danföra jorden så, att man kommer åt att afskärz skottet tätt invid gamla trädet. All skärning så väl af äldre som yngre qvistar bör sorgfälligt oct noga verkställas, ty lemnas någon del af det af skurna skottet, så bildar sig efter kort tid ett elle; flera ögon, hvarifrån nya skott åter utskjuta. Stickelbärsbuskar kunna bildas i flere former, t ex. i espalier, pyramid, m. fl., men i stället för alla sådana kan man helt enkelt begagna 14 tums långa käppar med en klyka i ändan, med hvilke man understödjer fruktgrenarne, så att de ej; komma jorden närmare än 42 tum, eller på ett afstånd. lika med stammens höjd. Denna method fordrar minsta kostnad och besvär, men är lika ändamålsenlig, som någon af ofvannämnde konstiga former Låter man buskarne få växa utan all bildning, så lemna de föga hopp om förbättrade sorter. De deremot, som behandlas på nu uppgifna sätt allt. ifrån första året, blifva till större delen, kanske til trefjerdedelar af plantornas antal, utmärkta så väl: storlek som öfriga goda egenskaper, hvilket genom flerårig erfarenhet blifvit tillräckligt utrönt. Att Tästa uppmärksamheten endast vid frambrin gande af sorter med de största bär, bör ej vars hufvudsak för den, som vill uppdraga plantor a frö. Tidiga tunnskaliga och serdeles välsmakliga slag böra vara de mest eftersträfvade. De tjock: skaliga, om än ganska stora, äro ofta surare, emedan sockerämnet först sent hos dem hinner utveckle sig. De tunnskaliga äro deremot vanligen sötare samt kunna begagnas i hushållet till allehanda an. damål, äfven till beredande af ett behagligt och helsosamt vin. Af hvad här ofvan blifvit sagdt om buskar, som uppdragas af frö, kan man lätt göra tillämpningen till de goda sorter, som man köper i handelsträd: gårdar. Likväl äro de, som från nörjan fått skjuta rotskott, envisa att bibehålla denna egenskap, soi är både besvärlig och hinderlig för deras bördighet

26 juli 1841, sida 3

Thumbnail