Aftonbladet – 20 juli 1841, sida 4

BLANDADE ÄMNEN — NY HÖGST VIGTIG FÖRBÄTTRING AF LJUSBILDSTECKNINGEN ELLER DAGUERREOTYPEN. Läsaren torde minnas en nyhet i detta blad för någon tid sedan, att Hr Arago i Franska vetenskaps-akademien annonserade, det Hr Daguerre sjelf hadej påfunnit elt sätt att inom ett ögonblick afteckna bilder med Daguerreotypen, och derigenom afhjelpa den bristen i dessa teckningar, att föremål, som rörde sig, såsom vandrande personer, . alls icke syntes på taflan, emedan de icke nog länge kunna afspegla sig på en viss punkt, för att der blifva fixerade, eller också endast grumligt utfalla, såsom löf på träd, hvilka röras af vinden. Denna uppfinning har nu blifvit uppenbarad, och består helt enkelt deri, att sedan den fod:rade plåten blifvit insatt på sitt behöriga ställe i instrumentet, sättes den i förbindelse med en elektricitets-machin. I samma ögonblick, plåten elektriceras, skall den vara så känslig för ljuset, att den till och med återgifyer dragen af en folksamling, som befinner sig i häftigaste rörelse. — SKYDDSMEDEL MOT VarGAR. Med anledning sf förspord klegan öfver den skada, som vargar i åtskilliga socknar inom länet föro:s:kat, meddelas ett i Östergöthland begagnadt skyddsmedel, hvarigenom dessa rofdjur anses icke allenast göras oskadliga för boskapen, utan äfven drifvas ifrån både skog och betesmarker. Agaren af Boarp i nämnde län, S. J. Bergman, berättar (i Läsning för Landthusbållare i Östergöthland, 4839) om detta skyddsmede!, som följer : Då jag 1814 blef ägare till Bvarp, klagades öfver de förluster, man derstädes årligen måste vidkännas af vargar, en följd af ägornas närbelägenhet till Göstrings och Smålands vidsträckta Härads-allmänningar. En varghage hade varit uppförd, och några gropar gräfda, dock utan ändamål. Ehuru jag underhöll vallbhjon, dödades ungnöten några gånger, (?) och en gång blefvo 5 Kor samt en Tjur dödligt sårade. Af detta förhållande blef jag uppmärksam på alla de medel, som uppgåfvos, till förekommande af den skada, odjuren åstadkommo. Till en början lät jeg eftersöka varg-iden och aflossa hundradetals skott, dock utan önskad framgång. Slutligen lyckades mig att med Ryss-olja så förpesta betesmarkerna, att under loppet af 45 år icke ett enda kreatur blifvit angripet af vargar, hvilka till och med vintertiden nu mera äro sällsamma gäster på ägorna. Då jag funnit, att 100 st. kreatur på bete å en ägorymd af 4000 tunnland, kunna tillförlitligen fredas för vargar med 4, kanna Näfver(Ryss ) olja, blandad med krut, svafvel och jernrost, hvartill både kostnad och besvär är obetydligt, så har jag trott, att en meddelad underrättelse härom möjligen skall för fiere landtbrukare, synnerligast i skogsbygderna, icke sakna intresse. Denna Näfver-olja tillverkas på följande sätt: Man tager näfver, helst gammal takeller kartnäfver, inpackar den, ställd å kant i en gammal jerngryta, hvarefter näfvern afskäres jemt med brädden. Derpå lägges ett, med grytans vidd, rundadt plankstycke, hvilket å inre sidan uthålkas åt midten, der ett hål borras, och från sidorna skäras flera fåror, alla ledande till hålet. Denna sida af locket vändes mot näfvern och fastsmetas vid grytan med lera. Derefter. stjelpes grytan, med trälocket nedåt, öfver en förut tillredd plan, liknande en tjärdal, eller bredvid ett åkerdike, eller annan sluttande vall, så att den kopp, hvari oljan samlas, får beqvämlig plats under det borrade hålet. — Öfver grytans botten eldas med kol eller stickor, ju lindrigare, desto mera och tunnsie oja erhålles En karl bör sköta 2:ne grytor och på sommardagen medhinna kokningen i tvenne omgångar. Till hvarje kanna olja blandas 2 B sönderstött sprängkrut, e eller !I, sönderstött svafvel och omkring 4 jumfru jernrost, om sådan utan för mycken olägenhe! kan erhållas, eller i brist deraf större qvantum krut. Denna smörja förvaras på buteljer. Vid förbrukningen deraf införes en rund pinne, hvarmed upp: bemtning sker. Till ägornas förpestande begagnas trasor, som bestrykas med den ur buteljen doppade pinnen, och läggas sedermera på för regn oåtkomli.