Aftonbladet – 16 juli 1841, sida 2

sina fötter, visade sig hennes figur, enslig och majestätisk på toppen af någon snöbetäckt klippa. Hänförda af det vilda och djerfva behaget hos denna amazon, som utan tvifvel i derag ögon var typen och idealet för. en krigisk. skönhet, blefvo snart alla böfdingar öfver Palikarerna och Armatolerne i Toscaria — vilda anförare för ännu vildare soldater, hvilka de använde efter sitt behag — intagna af en häftig enthusiasm för Khameco. ..... Å Också. börde man stundom, när natten var mörk, lugn och tyst, och Voioussas vatten sakta sorlade vid sina mossiga stränder, n melankolisk kärlekssäng, ackompagnerad . af.den. albanskä lyrans toner, klinga vid foten af seraljens murar. .... . Det var någon ung Palikar, som så gaf tillkänna sin kärlek för den krigiska skönheten. Men ett qväfdt skri, en plötslig tystnad och. bullret af en tung kropp, som hastigt kastades i floden, afbröto ofta för en stund serenaderna..... Det var någon annan svartsjuk Palikar, som mördade sin rival, och straxt derpå fortsattes sången på den dödades lyra...... . Mången gång, äfven om dagen, började tvänne af kärlek upptända Armatolier en förtviflad strid, när de sågo den bleka enkan komma ridande med sin son och dotter. Lycklig var segraren om han fick ett flyktigt ögonkast af Khamco! Lycklig den besegrade om hans döende blickar mötte Khamcos svarta och djupa öga! . Mången gång kommo äfven ett par unga herdar med det långa flätade håret hängande öfver sitt solbrända ansigte, med de bara och senfulla benen och den antika tuniean för att aflemna i seraljen en stor och tung korg af säf täckt med hög ljung ...sägande, att en djerf Palikar hade befallt dem att framföra denna lilla skänk till Vely-Beys af Tebelen enka. Otåliga blickade Khamcos qvinnor nyfiket och frågande på sin herrskarinna; hon gaf ett tecken, och ljungen aftäckte en skräckfull trophe af några vilda röfvarhufyuden, insjunkna och blånade, och med en dolkspets var inristadt i pannan: af kärlek till Khamco den bleka! En blygsam hyllning af någon blyg och hemlighetsfull älskare, som utan tvifvel hoppades att blifva gissad. Och qvinnorna flydde förskräckta; men Kainitza,