Aftonbladet – 16 juli 1841, sida 1

ömt till sitt hjert:r och visade honom sedan, långt bo:t vid den af dagens sista strålar purprade horisonten, man vet ej hvilken underbar hägring, sägande sakta men med stolthet: — cKhamecos son, du skall bli Vizir!a Hvem skall någonsin veta hvad det var för en underlig syn, som så hvarje dag ett ögonblick sväfvade öfver dessa vilda bergs spetsar för Alis af Tebelen mors hänryckta ögon? os Knappt hade de sista sorgliga liksångerna blifvit sjungna af Tebelens qvinnor vid Vely Beys graf, förrän Khamco tycktes vakna från en letbargisk dvala. Hela hennes väsende syntes förändradt, seraljens loja och kontemplativa vanor lemnade rum för en otrolig verksamhet, ifrån att vara aftynande blef Khamco åter skön, stolt och djerf; hon lemnade de Albaniska qvinnornas vällustiga klädsel för att antaga de krigiska Palikarernas drägt; hennes fina och smidiga lif inneslöts i en yellek af grönt silfverbroderadt kläde, ett slags kort och åtsittande vest, som knäppes ända från halsen till gördeln, en djubbe, karmosinröd pels med hängande ärmar, var fästad öfver axlarna, Klephternes hvita jube omgjordade hennes höfter, och hufvudet betäcktes a den röda mössan, som lät hennes långa bruna flätoi synas, med den starka och fylliga vaden ömsom om gifven af röda, med silfversporrar försedda marokin: halfstöflar, ömsom försedd med damasker af tunn med silke utsydt skinn tumlade hon antingen sir häst på slätten eller klättrade i bergen och förvåna de snart genom sin raskhet de djerfvaste ryttor och fotgängare. Ali och Kainitza, lika sköna, lika klädda, lika o. förskräckta som hon, lemnade henne aldrig och vor hennes enda sällskap. Förgäfves hade de ströfvan de Lapez genom mord och plundring gifvit tillkän Ina sin närvaro i trakten ikring Tebelen; Khamce föraktade dessa faror; man skulle sagt att denn jdjerfva qvinna ville genom faror och mödor uta tal förbereda sina barn till något stort och äfven tyrligt företag. Ifrån gryningen till sena aftonen all tid ute, såg man henne än omgifven af ett stoftmol och snabb som en drömbild ila förbi i fullt fyrsprån; följd af Ali och Kainitza; och än stödd mot en lån lalbansk bösså och med båda barnen sittande vi