Aftonbladet – 13 juli 1841, sida 3

Article Image
omdöme läsvärdt. Förf. citerar det vigtigaste a! de grundlagar, som vid Finlands afträdande gälde, så väl der som i moderlandet, håller derbredvid Kejsarne Alexanders och Nikolai försäkringar och drager deraf den slutföljd, att den konstitution, som näst före regementsförändringen 4809 gälde för Sverige, nu bör gälla iFinland, hvilket i sanning icke är mycket, men dock gjorde lagstiftn. i vissa fall beroende af Ständer. Stipulationerna i det fredsfördrag, hvarigenom Sverige erkände den rätt Ryssland förvärfvat medelst eröfringen, nämner författaren allsicke; måhända anser han dessa stipulationer vara kraftlösa, antingen derföre, att de kommo sednare, än sjelfva eröfringen, eller ock derföre, att den ena kontrahenten synes sakna vilja eller törmåga, alt hålla hand öfver deras efterlefnad. Oss synes dock, att då fråga är om det, som efter bokstafven bör vara, det ena dokumentet är så bindande som det andra, samt att hvad Sverige och Ryssland gemensamt tillförsäkrat Finska folket, är lika kraftigt, som sjelfherrskarens ens:diga löften. För dem, som följt den ofvanomnämnda strid mellan Herr Professor Hvasser och Pekka Kuohariuen, utgör närvaraude skrift ewt nödigt supplement, måhända ock en nödig länk, för att öfvergå till en ny; ty det är icke sannolikt, att striden är utkämpad, så mycket mindre, som närvarande författare fört frågan från det som är, tll det som borde vara, öfver hvilket sednare oändligen mycket är att säga. I allmänhet måste man gilla, att den trogna modren Svea på något sätt ådagalägger huru ömt den förlorade dotterns välgång ligger henne om bjeriat, och ingen skall finna det besynnerligt, att den gamla undersöker och i dagen framlägger de rättigheter det bortröfvade barnet bör åtnjuta, äfven om hon ej skulle förmå göra mer än blott tala derom. Af denna orsak synes oss hvarje diskussion om Finlands juridiskt bevislisa rättigheter vis å vis sjelfherrskarn böra åtnjuta allmänhetens uppmuntran, och ur denna synpunkt rekommendera vi äfvear den här anmälda brochyren, som utmärker sig för klara och rena tankar och ett rent språk. ERSTA STR EID INSE

13 juli 1841, sida 3

Thumbnail