Aftonbladet – 10 juli 1841, sida 2

behagar, under det ni väntar se i tidningarna och dessa album.n . . . Sebastian väntade nära en halftimma innan S:t Brice utkom ur sitt kabinett. aJag ber tusen gånger om ursäkt, sade läkaren, jag var sysselsatt med mamsell vid operan, som af diplomatiska orsaker inte vill dansa i afton. Hon påstod så enträget att hon var sjuk, att jag icke kunde vägra henne ett läkarebetyg . . . . Men, parbleu! fortfor han, sedan han läst brefvet, jag skulle icke så länge låtit vänta på mig, om jag vetat att det var ni hr Kerkabec. En landsman, med rekommendation från min onkel, det är en bonne fortune för mig; jag är helt och hållet till er tjenst min herre. Det lärer vara fråga om någon trånsjuka. Bra! En åkomma, förorsakad af sorger. Ypperligt! Jag vill behandla er efter homöopatisk metod, — ett nytt system, som jag helt och hållet adopterat. Men detta är icke nog; medecinen, såsom vi behandla den, inskränker sig icke till blott och bart några enkla och vanliga medikamenter; physiologien intar en skön och utmärkt plats i vår vetenskap och vi underkasta våra sjuka äfven en moralisk behandling. Ert lidande är ett slags spleen, en ypperlig sjukdom, fruktbar på gincer för oss. Ni har gjort mycket rätt i att resa till Paris för att bli qvitt ert onda. Paris öfverflödar på resurser mot ledsnad för en man af er ålder. Ni måste göra våld på er sjelf och roa er mot er vilja; be söka spektakler och baler, depensera mycket pengar, njuta och slösa med nöjen af alla slag. Försök! Det är inte så lätt, jag vet det nog; glädjen är icke städse tillgänglig för andra än dem, som hafva lätt sinne och en lugn själ; jag behöfver också känna orsaken till er sjukdom, om jag skall kunna hjelpa den. Tala utan fruktan; en läkare är en bigtfader, och er hemlighet skall vara i godt förvar.