Aftonbladet – 9 juli 1841, sida 3

) Hr Landshöfdingen Hammarhjelm fick likväl ihop sex stycken, hvaribland tvänne grosshandlare i Götheborg, B. och F., som sedan icke gerna velat tala om det, och en brukspatron S. i Nerike, som äfven är en liberal man. ) Denna upptäckt lärer häromdagen gjorts a en lycklig händelse. En fru här i staden hade skickat sin jungfru i en bod att köp: något gröfre bomullslärft till foder. Då hor kom hem lemnades lärftet, inlindadt i et! papper, ett par timmar orördt på bordet. Vid öppnandet fann frun till sin förvåning, att den del af lärftet, som legat mot papperet, var hvitt och så skört, att bitar deraf urföllo Detta väckte förundran; man undersökte pap: peret och fann det vara Svenska Biet. Dett: gaf anledning till ett annat försök. Ett styckt oblekt linnelärft lades mellan tvänne num ror af Biet, och märkvärdigt nog, inom några timmar var det så väl blekt, som om det blifvit behandladt med chlor. Slutliger upptäckte man, alt det blekande ämnet egentligen bestod i ettret af de polemiska artiklarne. När det lemnades längre, fann man til och med hål frätta på de ställen efter pappe: ret der de argaste uttrycken stodo. Medc varsamhet användt, skall derföre det ny: ämnet kunna gifva ett godt substitut för der dyra chlorblekningen, och det lär vara myc ken fråga om ett ackord mellan en af våra större pappersfabriker och en af de hetsigaste pennfäktarne i Biet, som vi vilje kalla ÅA. at! han, jemte en annan, Hr B., skola emot serskildt arfvode låta hvarje dag reta sig till en enkom etterproduktion för lumpafdelningens. i samma pappersfabrik, räkning. — —-iililliR