Aftonbladet – 9 juli 1841, sida 2

herre hos Konungeh, Men Konungen insåg väl, hu ru olämplig en benådning här skulle vara, och äf ven folkets förbittring emot Wall undföll icke ban: uppmärksamhet. Allt hvad den olyckliga kunde er hålla, var ett par dagars uppskof, hvarunder han än da till mittnatten före bans afrättning smickrade sis med hoppet att blifva benådad. Men då, han såj att hän förgäfves hoppades det, öfvarföll svagheter honom och under strömmar af tårar jämrade och be klagade han sig öfver sitt öde. Imedlertid hade qvalen under dödsångsten, så län ge beröfvat honom sömnen att han slutligen föll : en djup slummer, då schavotten skulle uppställas förgården till hans fängelse, och undgick derigenom det intryck, för hvilket han korrt förut hade darrat Han uppvaknade också icke förr än korrt före der stund, som skulle sluta hans öde. Imedlertid hade folket till en förvånande mängc samlat sig och då afrättningen försiggick punktiig på den utsatta tiden hördes bland massan ett stark sorl som började öfvergå till våldsamheter; emedar man trodde att hans slägtingars inflytande likvä kunde hafva utverkat hans benådning. Då han slutligen trädde ut ur sitt fängelse bety gade folket sin glädje genom hurrarop, hvilka dåna nade emot den lifdömda och grepo honom så at man måste hålla honom, på det han icke skull neddigna. Det var för honom bittrare än sjelfv: döden, och hvarken hans gråa hår eller den för skräckliga död, med hvilken han nu skulle förson: sitt brott, kunde förskaffa honom den enda för ho nom öfriga tröst af ett kort medlidande. Såsom de sista nådebevis utbad han sig att man icke mätt draga honom i fötterna då han skulle hänga. D ställningen drogs undan honom, ropade folket änyo hurra! Han kämpade förfärligt och vida längre mer döden än man någonsin förut kunde päminna sij hafva sett och för att minska hans plågor måste mar likväl, efter 44 minuters förlopp, draga honom i föt terna. Då först dog han. Hans kropp blef seder mera förd till en anatomisal. — Minton ocH WALTER Scott. I den En: gelske poeten Rogerts litterära raritetssamling, fin nes originalkontraktet mellan Milton och bokhand laren Samuel Symons, rörande förlagsrättigheten til det ;Förlorade Paradiset Det intar en folio-sida