Aftonbladet – 8 juli 1841, sida 1

UnSsdabBal, FIicdagar och LoOTddaRaF Kl. I 1. M., dtelRadt ltdU Upsala samma dagar och tid. SVERGES RIKES STÄNDERS BESLUT, GJORDT, SAMTYCKT OCH FÖRAFSKEDADT PÅ LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM, SOM SLUTADES DEN 15 JUNI 4184. (Forts. från gårdagsbl.) 61. Med ändring af Kongl. Förordningen den 46 Juli 14776, hafve WI, gemensamt med Kongl. Maj:t, stadgat, att, då enskilda tjenare, landtbönder eller torpare, hvilka med arbete eller dagsverken betjena, sätta sig för husbonden eller matmodren i försåt, ehvar det helst är, att dem skada göra till lif eller lem, och sarga dem eller slår blånad eller blodvite, skola sådane straffas med 32 par spö, 24 par ris eller 24 dagars fängelse vid vatten och bröd, samt derjemte arbeta å fästning två eller flera år, efter brottets beskaffenhet. 62. Med Kongl. Maj:ts nådiga bifall hafva WI stadgat, att den, som uppsåtligen, af ondska eller öfverdåd slår in annans fönster, skall plikta från 6 Rdr 32 sk. till 43 Rdr 146 sk., efter omständigheterna, ändå att icke någön deraf får skada. Sker det mera af okynne, än ondska, vare bot Tre Rdr 46 sk. 65. Gemensamt med Kongl. Maj:t hafva WI stadgat följande: I utsökningsmål, der fråga är om fordringsanspråk, som härleder sig från inrop af varor på offentlig auktion och är grundadt på ordentligen fördt auktions-protokoll, äge Konungens Befallningshafvande förständiga vederbörande under-exekutor att, i händelse gäldenären, då sökandens påstående, enligt hvad i 2 Kap. 4 UtsökningsBalken sägs, varder honom delgifvet, icke bestrider riktigheten af krafvet, eller deremot något invänder, uttaga beloppet, jemte af Konungens Befallningshafvande bestämd ränta och kostnadsersättning, samt sökanden detta tillhandahålla; dock att utmätning, enligt så beskaffadt beslut, ej må verkställas innan utmätningsförrättaren tagit skriftligt bevis, det gäldenär emot krafvet ej gör invändning, antingen af gäldenären sjelf, eller, derest han ej är skrifkunnig, eller ej vill beviset meddela, af två ojäfvige män; äfvensom ett sådant behandlingssätt icke i något fall och således ej heller i den händelse att gäldenär emot krafvet gör invändning och målet förthy kommer att fortgå, på sätt eljest är i allmänhet föreskrifvet, må för gäldenär medföra någon ökad kostnad utöfver den, som skolat uppstå, derest ofvanberörde utmätnings-resolution icke varit gifven. 64. WI hafva föreslagit och Kongl. Maj:t i nåder bifallit, att, med ändring af hvaa uti 8 Kap. 1, 3, 41 och 42 8 UtsökningsBalken är stadgadt, rörande bysättning eller förbud för gäldenär att resa ur stad, der han vistas, och med upphäfvande af 10 S i 5 Kap. samma Balk, samt 50 i Konkurs-lagen den 42 Mars 18530, till allmän efterrättelse må stadgas som följer: — 4:0 För fordran, som genom Utslag är fastställd, njute borgenär, der ban det äskar, bysättning å gäldenär, efter thy derom i hvarje fall är stadgadt. 2:o Emot löftesman, som åtagit sig annans gäld, efter löpande förskrifning eller invisning, såsom sin egen, må ej för samma skuld bysättnings-utslag verkställas förr, än åtta dagar efter den dag, då han be visligen erhållit de! af lagsökningen, ändå att viss förfallotvid i förskrifningen eller invisningen utsatt varit. 3:0o Gäldenär, hvars egendom blifvit till borgenärer i konkurs afträdd, må ej bysättas för gäld, som han före konkursens början gjort, utan i det fall, som i 49 af Konkurs-lagen den 42 Mars 4830 sägs. År gäldenär vid början af konkurs i bysättningshäkte, varde, sedan han bouppteckningen besvurit, derutur lösgifven. 4:0 För fordran, som i gäldenärs konkurs bevakad blifvit, eller för hvilken han en gång vafit bysatt, må ej bysättning kunna honom sedan åläggas, der borgenär ej visar skälig anledning, det gäldenär undandöljer tillgång, som efter konkursen eller bysättningen honom tillfallit och till gälds betalning gå bör, samt gäldenären i thy fall.ej gitter hos Konungens Befaliningshafvande eller inför Domstol med ed styrka, att han sådan tillgång ej äger. -5:0 Nu söker borgenär förbud å gäldenär att resa ur stad eller från den ort der ban vistas, innan han å borgenärs lagsökning svarat eller rätt för sig gjort: är anledning att befara, det gäldenär viker undan, eller pröfvar Konungens Befallningshafvande nödigt, att ban muntligen höras skall, då må slikt förbud ej vägras. Reser gäldenär ändock bort, varde återhemtad, och, der borgenär det äskar, bysatt. 6:0 Bysatt gäldenär förblifve i häkte intilldess ban rätt för sig gjort, der han ej i ofvan stadgade ordning eller efter borgenärernes medgifvande varder förr lösgifven. Försummar borgenär att förskjuta hvad, jemlikt Kongl. Kungörelsen den 7. Mars 1835, till gäldenärs förnödenhet bör bestås, skall den sednare genast lösgifvas. 65. Med Kongl. Maj:ts nådiga bifall hafva WI stadgrt. alt, då böter för sådan stöld, som enligt lag ligger i tveböte mot annan tjufnad, skola till fängelse vid vatten och bröd. förvandlas, stöldens enkla värde först bör fördubblas, och det sålunda dubbla beloppet tjena till grund för fängelsetidens bestämmande, på sätt i 5 Kap. 4 StraffBalken stadgadt är. g 66. Öfver 41 S af 47 Kap. RättegångsBalken är en sådan förklaring meddelad, att den i berörde lagrum vakter och dem, som Rättens eller Konungens Befallningshafvandes bud och ärende gå, tillagda rättigbet, att sjelfve edeligen vittna om det, som dem i thy fall händer, må utsträckas äfven till dem, hvilka åro till fångvaktare eller fångfjrare vederbörligen antagna. S 67. Gemensamt med Kongl. Maj:t hafve WI beslutat: att Wår Bank och Riksgälds-kontor må, hädanefter som hittills, hafva sitt forum i Svea Hof: Rätt, då annan till Banken och Riksgälds-konteret kärar, och att följaktligen, när någon söker belöning för upptäckt af sedlars efterapning, förfalskning eller utpråvgling, frågan derom äfven i samma Hof Rätt skall upptagas; men att deremot Bankens och Riksgäilds-kontorets egna käromål, likasom brottmål,