Aftonbladet – 7 juli 1841, sida 4

underhuset, Albinger, Lyndhurst, Phiilpotts och Askhburton i öfverhuset, och fråga, om man någonsin sett en sådan massa af eländig apostasi, som man i dessa lorders och herrars personer finner förenad. Dessa nya riddare af allt slags politiskt, religiöst och kommercielt monopolium voro fordom anförare för hvarje tidens rörelse i liberal rikining, till förbätttade institutioner och en upplyst lagstiftning. De voro afgjordt bestämda för emancipationen, för -Irefermen, för den fria handeln; de voro patrioter, ; de skrefvo, de höllo tal, de agiterade med ifver och , häfighet, de flesta äfven med talang och vältalighet, jalit för de grundsatser, mot hvilka de nu på det verksammaste, mest förtviflade och oärliga sätt käm-!pa, mot hvilka de strida, utan att en gång iaktiaga reglerna för en ärlig fiendskap i hänseende tili fordna vänner och åsigter. Bladet anmärker vidare, att det är bemälde herrar, som sträfva att få beberrska landet, att en minister af dylika subjekter med skäl borde benämnas apostaicrnus TeGem nice, men alt, så starka än tories äro på öfverlöpare, denna styrka dock utgör en moralisk svaghet och ett oöfvervinnligt hinder mot anspråken på höga äreställen. — En förut ofta bekant Fransysk politikus, Hr Granier de Casssgnac, som varit betald af plantage-egarne på Guadslope för att försvara negerslaf veriet, hade nyligen företagit sig det orådet, att reI sa till den fria negerrepubliken Hayti. Man erinrade sig der hans opbilanthropiska uppsattser i Revu: de Paris. Han hade neml. deri beklagat en hvar som blef tvungen att lefva ihop med kulörta eller frigifna negrer, o. s. v., samt hade i synnerhet ordat mycket om barfota och skjortlösa nPeger-senatorer på S:t Domingo, som smyga omkring i de Europeiska fi köpmännens butiker och sträcka senators-händerna efter kurbistlaskor, m. m. Detta hade man icke glömt att hålla parisersalongernss man räkning för; Iden svarta ungdomen samlade sig till en kattmusik (charivari), och en utmaning sändes honom af en . betydande neger. Hr Cassagnac fann likväl icke för I godt, att underkasta sig denna Guds dom, utan desavouerade hvad som stått i tidskriften, undskyllanII de uppsattsen med sin ungdom då den nedskrefs, försäkrade Haytierna om sina sympathier och drog Isig visligen ombord på la Perle, som guvernören på Guadeloupe ställt till hans disposition för denna politiska uiflygt. Det är denne hygglige författare, jlsom indelar menniskoslägtet i ädla och cädla racer m. m., och som derföre mycket pulfas af vissa aristokratiska kotterier. — NYA UTSIGTER FÖR HANDELSRÖRELSEN I JÖSTINDIEN. Asiatiska sällskapet i London hade lår 4838 vändt sig till Ostindiska kompaniet och föreställt detsamma, att Indien ägde en mängd handelsartiklar, nemligen oljefrön, gummi och växtfibrer, hvilka kunde begagnas till stickning och till väfnaIder, men som voro alldele3 okända gå den Euro(peiska marknaden; hvarföre sällskapet bad kompaniet låta förskaffa profver och uppgifva priser på alla råa produkter, som förekomma på de stora I marknaderre i det inre af Indien, hvilka profver sedermera skulle förevisas kemisterna och måklarne i London, för att på detta sätt bereda nya handelsgrenar. Kompaniet skickade sällskapets ansökning till general-guverrören, med befallning att vidtaga de nödiga åtgärderna, och denne infordrade yttrande i ämnet af åkerbruks-sällskapet i Calcutta. Detta föreslog, att formulärer borde tryckas och af regeringen skickas till regements-läkarne på alla militärstatiorerna, emedan man hos dem kunde vänta en viss grad af kemiska och naturhistoriska kunskaper och intresse för saken. Detta skedde, och sedan dess har åkerbruks-sällskapet från alla trakter af Indien erhållit varuprofver och ordentliga priskuranter, hvilka blifvit skickade till London. Utom det stora intresse, saken i sig sjelf äger, äro dessa dokumenter i mångfaldiga hänseenden af vigt för regeringen, isynnerhet för bedömandet af behofvet af bättre kommunikations-medel, emedan pris-kuranterne på tvenne hvarandra heit nära liggande marknader visa en alldeles oväntad olikhet i priser, hvilken endast kan fiförklaras genom brist på vägar. Man ser t. ex, af de inkemna listorna, att Korn i Malda är 400 procent dyrare än i det nästgränsande dij a Å j L striktet Dacca, och i Calcutta 400 proce nt dyrare än i Dacca. står att finner hy Dylika facta visa huru mycket, som återgöra för förvaltningen i Indien, och man ilken dårskap det partiet begått, som invecklat kompaniet i lån främmande politisk gväga och kostsamma krig och a tvister, då dess gamla provinser taga i anspråk hela kraften hos den mest uppiysta regering, för att blifva det, hvartill naturen ämnat dem. — Frankrike synes nu ämna täfla med England i ångfartygsbyggnad. der b I Rochefort är nu unyggnad och går snart af stapeln en ofantlig ång-fregatt, som kommer att kallas Gomer. Den har en machin på 450 hästars kraft; och nära 761f metres längd i vattengången: är således 9 metres längre, än ett vanligt 400 kavuoners Bramstångens spets på fockmasten är linieskepp. 30 metres öfver kölen och man kan göra sig ett begrepp derom, då man föreställer sig två obelisker sådana som I de från Luxor, på hvarandra, ty dessa voro då 4 metres kortare. Så snart denna jättefregatt är färdig, komma fyra stora paquet fartyg af lika hästE kraft att bygges, för transatlantiska brefposten och sedan ännu tre ångfregatter för flottan. Tyänne briggar och Corvetten Rhen, blifva färdige på samma gång som Gomer. — I början af denna månad presenterades en stor mängd 10 florins-banknoter till tionalbanken i Wien, hvilka befunno vexling j ne3 vara falska, Lyckligtvis upptickte man verkstädern falska myntet tillverkades; de voro uti a, der det en kattunsg fabrik vid Kuttenberg i Böhmen. Hufvudmännen för denna farliga fabrikation stodo hittils i godt rykte, och voro aldrig misstänkta för något brott. Alla de skyldige äro redan arresterade och hafva! bekänt att de af dem tillverkade sedlarna bestego sig till den enorma summan af 80,000 floriner. — En fransysk tidning berättar ett ezet mål, som gjort mycket uppseende. År 4839 hade en smed från Aranc vid namn Philibert Savey, arresterats och afförts inför rätt, såsom anklagad att hafva mördat en person vid namn Joseph Maria Besson. Vittnen framställdes, hvilka ville hafva sett, att Savey dödade den olycklige medelst knifstyng i halsen och beröfvade honom 4500 fr, i kontanta CQ penningar, derpå kastade liket på en kärra och körde det till en åker, för att begrafva det, Med möda och endast genom sin advokats vältaliga förcvar II