Article Image
STJERNFALLET. Och thet fall var stort. Statstidningen för i går afton innehöll för.eckningen på det sednaste stjernfailet af den 4 Juli, ett af de största som vi kunna påminna oss. Vi hafva upptagit namnen på de bestjernade på örsta sidan af bladet, och Läsaren finner deraf, utt de bestå af: en Riddare af Serafime: Orden tvänne andra hafva, som bekant är, nyss förut blifvit nämnde), tvenne surrivancierer ; fyra kommendörer af Svärdsordens stora kors; fem kommendörer af Svärdsorden; fyra kommendörer af Nordstjerneorden, blott en af Vasaorden — men let var också den store hushållaren Friherre Ludvig Johansson Boye; Trettionio Riddare af Svärdsorden; femton verldslige och elfva andlige af Nordstjerneorden, samt tio verldslige och tre andlige af Vasa Orden; tillsammans tre och nittio stycken, utom Ordens-cfficianterne. Hade salig Bellman lefvat i år den 4 Juli, så hade han troligen icke sjungit såsom det står i ett af Bacchi-ordens kapitel: Kors, Adlerstop blef icke kommendör !a Vill man betrakta denna stora iskänkning ur nådens ymnighetshorn icke på skämt, utan från en allvarsam synpunkt, och afdraga den del al nominationerna, som numera endast anses såsom er sedvanlig tillhörighet åt embetsmannen efter vissa tjenstår, så väcker anblicken både af utmärkelsernas art ock de personer, som erhållit dem, ett besynnerligt intryek. Alltsammans är väl i sig sjelf glitter och lappri; men så länge ordnar ännu skola anses gälla såsom utmärkelse för vetenskapsoch embetsmän, så måste alltid en viss uppmärksamhet fästas på sättet för deras utdelning, och mången skall då kanhända fråga: Hvad hafva en Grefve Nils Brahe eller Claes Gustaf Piper, ännu blott helt unga män, uträttat; hvilka prof på embetsmannaförtjenster eller större medborgerlig verksamhet hafva de ådagalagt, som berättiga dem till Nordstjernan? Hvad betyder väl detta återupplifvande af hofoch ordensbefattningar i survivance, som i händelse af den nuvarande Regentens död före den ordinarie innehafvarens afgång, icke ens på något sätt förbinder den blifvande regenten? Om man vidare betraktar den del af gracerne, som blifvit förlänad för riksdagsmeriter, har den väl fallit på de mest förtjente? återfinner man der namnen på de af allmänheten och nationen mest högaktade? Hvilken uppmuntran har derigenom blifvit gilven åt fosterlandskänslan, åt sträfvandet efter dygd och sanhing, åt hågen till uppoffringar för det allmänna? Allmänheten ;skall utan tvifvel bäst besvara dessa frågor utan att vi behöfve träda grannlagenheten för nära; men ett kunne vi dock ej underlåta att

7 juli 1841, sida 2

Thumbnail