a StatsUtsk. kunde af det ordinarie Utskottet belutas utan att förstärkta StatsUtskottets Ordföranles förordnande derom erfordrades. Jag vill i anedning häraf endast anmärka att 4840 och 4841 rs KonstitutionsUtsk.; hvilket måste förutsättas råde förstå grundlagen och ställa sig den till efterättelse, uppfattat denna fråga helt annorlunda Detta Utsk:s Ordförande är icke densamme, som för ordet i förstärkt KonstitutionsUtsk., och desse begse Ordförander i de begge Utskotten hafva, hvar ör sig utfärdat anslag, den ene till det ordinarie len andre till det förstärkta Konst. Utsk:s sammanräden, hvilket måste bevisa, att just med afseende 1 ett sådant fall; som nu här i StatsUtsk. förekomnit, ett R. St. förstärkta Utsk. i detta afseende är något helt annat än samma Utskott då det endast består af sine ordinarie ledamöter. Hr Frik. Cederström: Det faller af sig sjelf, att inslag till Utskotts-sammanträden måste verkställas uf ordföranden, när Utsk. icke derom beslutat; men stt helt annat: förhållande inträffar, när ett sammanräde af Utsk: beslutas. Jag anser då Ordföranden vara förbunden att i afseende å anslags utfärdande ställa sig ett sådant beslut till efterrättelse; och jag ror icke att Konst. Utsk:s Ordförande skulle hafva rägrat göra anslag till ett af nämnde Utsk. beslutadt sammanträde. Hr Pa ley: Jag vill endast uttrycka min fägnad deröfver att 1840 och 41841 års KonstitutionsUtsk. lyckats tillvinna sig loford af Hr Helsingius. Hr Frih. Sprengtporten: Jag vill likaså litet som Hr Schartau, erkänna någon Ordförandens supremati öfver Utsk. Jag har dertill för mycken aktning för R. St. och deras afdelningars oberoende. Men om jag får antaga, att Utsk:s beslut om sammenkallande af förstärkt StatsUtsk. blifvit fattadt under den förutsättning, att ej hinder för verkställigheten skulle möta, så anser jag de betänkligheter, som i detta afseende skulle kunna förefinnas, vara hufvudsakligen häfna. Jag hemställer tillika om denna fråga oundgängligen fordrar, att med sådan skyndsamhbet behandlas, att nu genast beslut måste fattas om ett nytt sammanträde med förstärkta StatsUtsk. I fall, på sätt Hr Professor Thomander yrkat, förhållandet blir hos R. St. anmäldt, förutser jag att många både discussioner och deklamationer skola deraf föranledas. Af de sednare är väl föga att lära, ty de yttranden, som passionerna framkalla äro sällan tillförlitliga; men diskussionerne skola deremot troligen blifva för Utsk. upplysande. Jag tror derföre, att Utsk., för att befria sig ur den dilemma hvaruti det befinner sig, skulle handla rättast, i fall den väckta frågan om ett nytt anslags utfärdande uppskjutes till dess man får lära känna behandlingen inom Riks Stånden. Jag begär vis serligen icke bordläggning; men då jag anser, alt Utsk , med afseende på denna fråga, beträdt en väg, derifrån utgången på ett tillfredsställande sät! icke är så lätt att finna, hvaremot en omedelbai verkställighet af det beslutade sammanträdet med Förstärkta StatsUtsk. möjligen kunde medföra min. dre önskvärda resultater, och då ingenting synes mig vara att förlora genom uppskof, tår jag uppre pa min önskan, att ingen annan åtgärd nu måtte a Utskottet vidtagas, än den af Hr Professor Tho mander föreslagne, helst jag så gerna ville se Stats: Utsk:s förhandlingar i ostörd lugn fortgå till Riks dagens slut. Hr Frih. Tersmeden. 1 anl af hvad Hr Helsin gius yttrat, rörande anslag till Konst. Utsk. sam manträden, anser jag, som under Riksdagens lop varit Ledamot 8af nämnde Utskott, mig böra med dela några upplysning. Uti Konst. Utsk. har då frå ga uppstått om sammankallandet af Förstärkt Utsk. tillgått så, att sedan Utskottet öfverenskommit on lämpligaste tiden för ett sådant sammanträde, H Grefve Löwenhjelm som är Ordförande i det Först Konst. Utsk., blifvit derom gerom Yckreteraren un derrättad, hvarefter Hr Grefven förordnat, att Se kreteraren ägde anslag utfärda. Någon tvist häron bar aldrig uppstått. Ett helt annat förhållande vo re det åter, cm tvist skulle uppkommit. I sådan afseende lemna ej Konstit. Utsk:s förhandlingar nå gon ledning för omdömet. Jag tror, för min del, at ett Utskotts Ordförande icke har någen annan elle vidsträcktare makt, än den Utsk. honom uppdragi och kan derföre ej finna annat, än att han bör i all st:lla sig Utskottets beslut till efterrättelse. Ja l vill lemna derhän, med hvad rätt StatsUtskottet be beslutat sammankalla det förstärkta StatsUtskotte men Utskottet har nu en gång ansett sig ega denn rättighet, och jag förmodar, att Utskottet ännu bö vara af samma tanka och således anse sig kunn utfärda anslag till nytt sammanträde. Något resul tat deraf lärer likväl icke vara att vinna; och ja tror således den af Hr Prof. Thomander föreslagn låtgärd vara lika ändamälsensenlig att vigtaga, sor latt besluta utfärdandet af ett anslag. Hr Fall y. Det är numera icke fråga om det Hr Grefve Horn vägrade anslag, utan om ett ny anslag, rörande hvars utfärdande Hr Grefven alls ic ke yttrat sig. — Det är således, på sätt Hr Fril Sprengtporten äfven antydt, hvarje Ledamots rättig het att; begära denna nya fråga på bordet, men jag hen; Iställer, huruvida ej, om något resultat skall kunn I vinnas, saken fordrar att-med möjligast största skync .Isamhet behandlas. Hr Helsingius: Jag instämmer i den yttrade åsif Iten, att det af Hr Valley väckta förslag är en r Ifråga, som kan bordläggas, ehuru jag för min dt icke ämnar begära detsamma på bordet. I Hr Schartau: de begge af Hr Professor Thomar Ider och Hr Valley väckta förslag, äro tvenne sei skilda frågör, hvilka ganska väl kunna åtskiljas, 8