Aftonbladet – 3 juli 1841, sida 2

vind, som på de öppna fjärdarna låter dubbelt obehagligt känna sig. Den fördömda nordanvinden förföljer oss också i vårt arma land! . . I afvaktan på solskenet krypa de sköna alltså småningom ner i hyttorna och salongen, den ena efter den andra, och karlarna begifva sig ner i den s. k. matsalen, för att få en biffstek och ett glas porter till frukost. Som sagdt är, man beställer sig en biffstek med förlorade ägg. Det dröjer en qvart innan den blir serverad, Som den är af litet seg beskaffenhet, åtgår en annan gvart att få den till hifs. Derpå dricker man ganska makligt sin halfbutelj porter, sitter ännu en stund och studerar på matsedeln, håller vidare en utförlig konversation med skänkjungfrua rörande liqviden, och ger sig på köpet god tid alt peta sig i tänderna med ett stycke skrifpenna. Ändtligen är man redo att stiga upp på däck. Det kan icke fela, att det nu Mitte åter vara klart och vackert. ;Hvad är det för väder deruppe? frågar man en passagerare, som i detsamma kommer nerklättrandes för den branta trappan. Ruskigt som bara fan! Det mulnar till allt mer och Mer. . aRegera sådant klimat! Då kan jag ju ävnu erna vänta en stund bärnere . ... Nåså . lilla vän! Låt mig se hvad d . väl, en portion till. det skall blil Man slår Sig åter ner Med matsedeln för sig. Man tav sig litet halfstek med tillhörande grönsalad, den man endast för att tänja på tiden, gör sig möda att efter konstens reglor tillröra både länge och väl. Men någon sol synes ieke ulaf; och under denna fäf-nga väntan har man slutligen det röda Gripsholms Slott framför sig. Den vidtfrejdade staden Mariefred är en myeket artig stad. Gemenligen är den nere på bron för att laga emot en. Man vandrar upp mellan trenne rader menniskor, likt en konung mellan sina hyllande och förvånade undersåter,