Aftonbladet – 30 juni 1841, sida 4

BLANDADA ÄMNEN. TEKNISKT. Om Boucheries metod att färga och konservera träd. Nyligen innehöll Statstidningen kungörelsen om ett af Kommerskollegium utfärdadt patent på ett af Fransmannen Boucherie uppfunnet sätt, att i friskt rä indrifyva hvarjehanda färg och saltlösningar, för alt gifva det färg eller varaktighet. Häröfver har den berömde Biot meddelat några anmärkningar, som sätta saken i klarare ljus och säkert skola med nöje läsas, äfversom åtskilliga uppgifter af br Payens, hvilken af franska landtbruksakademien fått sig uppdraget, att pröfva Boucheries förfaringssätt. Anledningen till denna uppfinning, säger hr Biot, finner man Hales upptäckt af safternas uppstigande i växterna medelst rötternas sugningsförmåga och bladens utdunstning. Han låt vatten och kamfertslösningar uppstiga i träd, och de inträngde öfverallt, men ej i frukten (Hales statistique des vegetaux. Paris 4779). Sednare försökte de la Baisse detsamma i Bordeaux med färgade lösningar, som ofta inom ett par minuter genomträngde hela växten. Hr Biot har sjelf eftergjort dessa försök och fann dervid bland annat, att den röda lösningen trängde ända inuti de hvita bären, på Louciera Symphoricarpos. Hr Boucheries uppfinning består således egentligen blott i användandet af vissa chemiska agentia, för att gifva trädet större varaktighet, hårdhet eller spänslighet, samt förringa dess brännbarhet och skydda det mot insekter. Deremot synes hans uppgift, att absorptionen af vätskorne endast vid vissa årstider, då träden äro i saft (saven), kan ega rum, förtjena mindre afseende. Träden sägas vara i saft eller sava, då vid borrningen saft utrinner, eller då deras bark, hvars inre yta fuktas och blir klibbig af en egen saft (cambium), lätt aflöses. Men detta tillstånd inträder hos olika trädsorter af olika orsaker, ehuru det ofta inträder hos många liktidigt. Men denna omständighet ger intet tillförlitligt kännemärke för rätta tiden, då en från rot och grenar skiljd stam är skickligast att undergå den af Boucherie uppgifna behandling. Den genom borrning framkommande saften bevisar blott en svällning eller ett sådant öfverflöd af safter hos trädet, att det ej mer förmår att genom den vanliga hårrörskraften i kärlen och bladens utdunstningsförmåga qvarbålla all vätskan. Denna svällning kan tillfälligtvis inträffa hvad årstid som keldst, och bevisar ingen styrka, utan snarare en svaghet af trädets uppsugningseller afdunstningsorganer. Också fann hr Boucherie att träd, som sällan eller aldrig låta saft utflyta, likväl vid vissa tider af året fylla sig med den af honom beredda vätska. Arfven barkens aflöslighet (savening) bevisar ingenting, tyden vätska, som åstadkommer detta, afsöndras från trädets inre, eller från bladen, och flyter nedåt, mellan barken och veden, för att bilda eller öka det nya trädlagret. N-gon bestämning af den tjenligaste årstiden för vätskors impregnerande i träden gifves således icke. Hr Biot lät, i medlet af November år 1833 nedhugga en poppelalle, och fann deribland af 33 träd blott två fullsaftiga; de öfrige voro torra och syntes beredda till vinterhvila. Den af Boucherie nu använda vertikala filtration (bestående deri, at! trädet ställes på ända och ett bottenlöst kärl med iden önskade vätskan passas tätt på dess öfre ända, så, att vätskan rinner ned i trädet) är intet annat än samma filtrationsprocess, som eger rum med Fr see