Aftonbladet – 28 juni 1841, sida 1

AF TIINCEEVISR METIAUIIILIUA Il UPS UVvIR MULTSbreö, 2 Avi singborg Tisdagar, samt till Stockholm Thorzdagar. SVERGES RIKES STÄNDERS BESLUT, GJORDT, SAMTYCKT OCH FÖRAFSKEDADT PÅ LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM, SOM SLUTADES DEN 415 JUNI 1844. WI efterskrifne Sverges Rikes Ständer, Grefvar, Friherrar, Biskopar, Ridderskap och Adel, Presterskap, Borgerskap och menige Ailmoge, som för Oss sjelfve eller för hemmavarande medbröder lagligen valda och befullmäktigade, å allmänt nu tillandaskridet lagtima Riksmöte församlade varit, göre veterligt: Att, sedan uti 84 af beslutet vid sednaste Riksdag de, hvilka vid den nästföljande, i grund af deras lagliga rätt eller efter föregånget ordentligt val, borde i rådslagen och besluten deltaga, blifvit, i öfverensstämmelse med 49 Regerings-formen, kallade att den 14 Januari år 1840 sammankomma, och hvarom Vår Allernådigste Konung, Hans Maj:t Konung Carl XIV Johan, uti öppet bref af den 49 Oktober 4839 behagat Oss i Nåder påminna, hafve WI förstnämnde dag Oss i Stockholm infunnit. Efter åkallan af den Högstes välsignelse öfver våra företag, och sedan WI den 25 Januari 14840 fått emottaga Kongl. Maj:ts Nådiga berättelse om hvad i Rikets styrelse sedan sista Riksdag sig tilldragit, samt Kongl. Maj:ts Nådiga proposition af den 27 i sistberörde månad, angående Statsverkets tillstånd och behof, jemväl blifvit Oss meddelad; hafve WI, efter föregångne öfverläggningar om de vigtiga frågor, hvilka, dels genom Kongl. propositioner blifvit till Oss öfverlemnade, dels inom RiksStånden i laglig ordning väckta, stadnat i följande beslut: g 4. Efter att hafva pröfvat alla från sista Riksdagen hvilande lagligen beredda förslag till ändringar eller tillägg i Rikets grundlagar, hafve WI, uti underd. skrifvelse den 4 Mars och 29 April sistlidet år till Kongl. Maj:ts Nådiga fastställelse i underd. öfverlemnat de ibland dessa förslag, som af alla fyra RiksStånden blifvit antagna; och komma följande af Kongl. Maj:t i Nåder gillade tillägg eller förändringar i grundiagarnes stadganden, medelst hvilken de förutvarande äro, i motsvarande delar till al! kraft och verkan upphäfna, att hädanefter såsom grundlag gälla: Regerings-formen. g 5. StatsRådet skall bestå af Tio ledamöter, hvilka äga att alla der förekommande ärenden öfvervara. Ej må fader och son eller bröder på en gång vara ledamöter af StatsRådet. 8 6. Af StatsRådets ledamöter skola Sju vara chefer, hvar för sitt departement, nemligen: Justitie Statsministern för Justitie-departementet; Statsministern för Utrikes ärenderna för Utrikes-departementet; En chef och föredragande StatsRåd för Landtförsvarsdepartementet, hvilken tillika vare Konungens rådgifvare i kommandomiål för Armeen; En för Sjöförsvars-departementet, hvilken tillika vare Konungens rådgifvare i kommandemål för Flottan; En för Civil-departementet; En för Finans-departementet; samt En för Ecklesiastik-departementet. Den närmare fördelning af ärenderna, departementen emellan, bestämmes af Konungen, genom en serskildt utfårdad, offentligen kungjord stadga. Bland de tre StatsRåden utan departementer, böra minst två hafva förvaltat civil beställning. 7. Alla regerings-ärenden, med undantag af sådana, som i 414 och 435 6S omförmälas, skola inför Konungen i StatsRådet föredraga3 och der afgöras. 8. Ej må Konungen fatta något beslut i mål, hvaröfver StatsRådet höras bör, derest icke minst tre af StatsRåden, utom vederbörande föredragande, tillstädes äro. StatsRådets samtlige — — — af dylik beskaffenhet. 9. Uti alla mål, som hos Konungen i StatsRådet föredragas, skall protokoll föras. StatsRådets tillstädesvarande ledamöter böra, under ansvarighet för rådslagen till den påföljd, hvarom i 406 och 107 8 vidare stadgas, ovilkorligen till protokollet sina meningar yttra och förklara. Konungen dock förbehållet att allena besluta. Skulle någonsin den oförmodade händelse inträffa, att Konungens beslut vore uppenbarligen stridande mot Rikets grundlagar etter allmän lag, åligge det då StatsRådets ledamöter, att kraftiga föreställningar deremot göra. Dn, som ej serskild mening till protokollet anfört, vare för beslutet ansvarig, såsom hade han styrkt Konungen att det beslut fatta. 40. Innan ärenderna hos Konungen i StatsRådet föredragas, skola de, genom nödiga upplysningars inhemtande från vederbörande embetsverk, af den föredragande beredas. 6 41. Ministeriella mål, hvarmed förstås alla de, som angå Rikets förhållande till främmande makter, må Konungen låta — — — anmäla, i närvaro af någor annan StatsRådets ledamot. Är — — — föredrage den StatsRådets ledamot, som Konungen äfven i detta fall tillkalle. Sedan — — — besluten ; åliggande det den dertill serskildt förordnade att protokollet föra. Af sådana — — — hog StatsRådet finnas. 12. Konungen äger — — — Statsministern för Utrikes ärenderna och någon annan tillkallad StatsRådets ledamot. S 43. Vill Konungen — — — då till ett utomordentligt StatsRåd, StatsRådets samtlige ledamöter, framställe — — — nyttigast finner. 6 145. Kommandomål, hvarmed förstås sådane, som Konungen; i egenskap af högste befälbafvare öfver krigsmakten till lands och sjös, omedelbarligen, besörjer, må Konungen, då han sjelf förer riksstyrelsen, afgöra i närvaro af den bland Krigs-departementens chefer, till hvars departement ärendet hörer. Honom åligge, vid ansvar att — — — honom godt Synes. 1 24. Uti Konungens Nedre Justitie-revision skola Justitie-ärenderna beredas till föredragning och afgörande i Högsta Domstolen. 26. Då Justitie-ärenden i StatsRådet föredragas, skola, jemte Justitie Statsministern och två StatsRåd, två af Högsta Domstolens ledamöter dem öfvervara, med den skyldighet att till protokollet sig yttra, som 9 föreskrifver. . 28. Konungen äger att — — — icke på deras