RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — I Narvellska målet, om hvilket undersökning vid Kämnersrätten ännu fortgår, har bland andra framkommit en f. d. bageriarbetare Sjöström, som erkänt att han år 4839 från Hr Ingeniör Roos rånat elt guldur och lemnat det till Narvell för 23 Rdr rgs, men deraf ej erhållit mer än 44 Rdrs. m. Besynnerligt nog uppgifver Sjöström att rånet skett vid operahuset, der han, under det Hr Roos ej kunde se sig omkring, uppryckte och sprang bort med uret. hvaremot Hr Roos sjelf berättat, att rånet skett å öppen gata på Kungsholmen. Uret hade af Narvell blifvit pantsatt hos en viktualiehandlare, efter uppgift för tillsammans 97 Rdr 24 sk. bko, och denhandlande nekar nu att lemna uret utan full betalning. — För några dagar sedan hände sig, att några polisbetjenter tyckte sig hos Hr Eisfelds pajazzo på Djurgården igenkänna en person, som tillförene spelat en icke mindre utmärkt roll bland hufvudstadens industririddare. Efter en liten examen öfvertygade de sig ock att den nu så utstyrda upptågsmakaren tillförene hetat Schultzberg och hade många gamla upptåg oliqviderade i polisen, hvarföre de ock togo honom i förvar. Bland hans gamla skälmstycken förekommer äfven att han gifvit sig ut för arrendator och i denna egenskap narrat en tjenstsökande bokhållare att till sig öfverlemna sin garderob, hvarmed Schultzberg flyttade till ett annat hus, uppgifvande för bokhållarn att han måst resa hem tillsin egendom, som under tiden afbrunnit. Bokhållaren återfann väl sin arrendator, men innan han kurde få honom riktigt fast, hade denne (Schultzberg) begilvit sig till Finland, der han åt sig förfärdigat ett falskt prestbetyg, om hvars riktighet förfrågan här skett. Han har nu erkänt åtskilligt af besagde skälmstycke, och ännu några andra dertill.