v. s. vägrat att votera öfver flera af samma StatsUtskotts voterings propositioner, angående frågor der dessa två stånd stadnat mot Borgareoch BondeStånden; att Utskottet i vissa af dessa frågor plierade för första stånden och kom med hvarjehanda jemkningsförslag, hvarigenom några få afslagna propositioner blifvit ändrade och kunnat passera förstärkta Utskottets votering, men alt ännu några återstå, som bero på hvad de höga stånden dermed behaga göra. Det är så mycket förunderligare att Östg. Correspondentens betraktelsemakare just anfaller Bondeståndet för denna punkt, då Aftonbladet icke yttrat något bifall hvarken till opinionsyttringen inom bemälde Stånd mot voterings medgifvande, ej beller till den tolkning af grundlagen, att en votering i ett förstärkt Utskott icke skulle kunna gå för sig om en ledamot behagar aflägsna sig, och hvilken tolkning dock nödvändigt miste antagas, om ett Stånds vägran att votera skall hafva någon följd. ——t Berr Angeldorffs lilla rolighety. Hr Magister Angeldorff, född Olsson, förklarar i denna dagens Nr af sin tidning, att han vill göra några roliga anmärkningar! Och de äro i sanning roligan, ja, så roliga, att vi anse oss böra gifva den större allmänheten del af detta nöje, som eljest skulle bli förbehållet endast ät de högre kretsar, der blott honing smakar. Den första anmärkningen är astronomisk och lyder så: Ingen plant ulan sin mån. Bikupan har således äfven sina egna Himmelens Under,, liksom bon i sitt profnummer visade, att, enligt hennes ur-id, klockan lrages af pendeln och regleras af lodet. Få nu se hur belåten tjufvarnes gud, den guldsnåle Mercurius, kan blifva med månbelysta nätter; och framför allt cm den raska kärleksgudinnan kan trifvas i Dianas trånande strålar. Det farligaste är, att V.nus kan få medhåll af Mars, som, jemte henre, torde hafva sina hemliga skäl att bli missbelåten med sådana kurfurstliga innovationer från den månskiftande jorden! Om icke den stolta Juno i sin höghet försmår tillbudet, och om Ceres får någon nytta deraf för sina skördar, är ovisst. Vådligt är äfven att besvära Palladis, vulgo MinerrvÅe uggla, med något slags skep, då man vet, att hon ser bäst i mörkret. Den andra anmärkningen, och för hvilken Herr Kurhus-predikanten väl också får svara, är denna: PresteS:åndet är dock inkurabelt! Dervid utropas: pro dolor! Och sist framkrystas de orden: Si-siS.c transit oloria mundi! Hvem kan här låta bli att tänka på aflidne Traner, som hade samma yttrande i ett visst kritiskt ögonblick ? Aeon — En Dansk tidning meddelar sina läsare Stats-kalender-resultater för Danmark, på samma sätt som vi, för några år tillbaka, en gång gjorde det för Sverige. Af dessa uppgifter finner man, att det ej står bättre till med hoflyxen, fåfängan och rangsjukan i grannriket än hos oss. Antalet af Riddare har ifrån år 1826 till 4856 ökat sig ifrån 4788 till 2073 och nu till 2647. Hof-staterna hafva tillvext ifrån år 1826 till 1836 ifrån 708 till 814, samt utgöra nu 884 personer, hvaribland 480 Kammarherrar, 284 Kammarjunkare, 43 Hofjägmästare, o s. v. Stallstaten är den enda del der någor minskning skett, och Kabinettets personal har blifsit flerdubblad. Kongl. kapellets och theaterns personal är icke inräknad. Den Danska tidningen gör en jemnförelse mellan detta antal och det Norska hofvets perso: nal, hvilken består af 46 personer; och detta slår således lyckligt ut för Norge; men besinnar man, alt äfven der räknas 8 statsfruar, a hoffröknar och 4 kammarherrar hos Drottningen allena 0. s. v., kan man just ej säga, at! Norre är alldeles vanlottadt, om man åter jemför dess 4!, million med Konungariket Frankrikes 56 millioner, der snart sagdt ingen hof. personal nu finnes. RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER.