kring zinken en mycket utspädd syra; dessuton fordras ett annat kärl, som i midten itudelas genon en lodrät vägg af något poröst ämne, såsom en blåsa tjockt papper, bränd lera eller dylikt. I ena rumme inställer man en kopparplåt, omgifven af en koppar vitriohösning, och genom en tråd förenad med zink stången i kopparbägaren. I det andra rummet sät tes den ofvannämnda preparerade plåten, som ska! etsas. Han förenas med kopparbägaren sjelf, oc omgifves af en svag saltlösning. Genast börjar processen. När zinken af syran an gripes, finner man, att syre går till zinken och för enar sig dermed, samt väte till kopparbägarn. Me genom den galvaniska ledningen vexelverkar dett par med skifvorna i det andra paret, så att e lika portion syre går till den preparerade kop parplåten; hvilken deraf blir löslig och angripes eller etsas; och en lika portion går tillden s kallade likgiltiga kopparskifvan, hvarigenom Dp benne ur vitriollösningen utfälles metallisk koppa (såsom vid vanlig galvanoplastik). Under vår när varande förutsättning, att etsplåten är af koppa bortfrätes af honom lika mycket koppar, som p den likgiltiga skifvan utfällas koppar ur vitriollös ningen. Är etsplåten af någon annan metall, s bortfrätes deraf en s. k. eqvivalent eller kemisk föl eningsvigt, det är en så stor vigtsdel, som i en ke maisk förening jemnt kan ersätta den andre, i fa den utbgjtes. Spencer har genomgått alla de brukligaste meta lerna och äfven bestämt lösningens slag, såsom ex. alt en platinaeller guldplåt måste sättas i sva saltsyrelösning, emedan andra syror ä äro overksamma äfvensom att man vid etsning på stål måste afs både jernet och kolet deri, o. s. v. Hvad som vi denna etsning är märkvärdigt och kan blifva af hög sta vigt i artustliskt hänsende, är, att man kan eftc behag bestämma teinten, genom skifvornas olika a! stånd och vinkel emot hvarandra. Under mikro skopet visa sig etslinierna fullkomligt jemna oc kunna fås så djupa man vill, utan att utvidga si på bredden. Två linier, som korsas, göra de ska paste hörn. Hvilket allt, vid vanlig etsning, omö ligen kan vinnas, emedan plåten dervid sjelf är u satt för den häftiga kemiska processen, gasutvecl lingen, m. m.; hvaremot den verkande orsaken vi det galvaniske förfaringssättet är aflägsnad från pl: ten och i ett annat kärl, så att verkan försiggår den största stillhet: lösningen kan vara så svag, a ctsgrunden ej blir utsatt för den minsta skada. est NN auttan till Jan AM Ån