ifren derifrån att teckningarne togos ailtiör stora 1 emförelse med kamerans lins. Isenring sökte bjelpa let otydliga i porträtternas ögon medelst radering å sIfverplåten, hvarigenom dagen å pupillen fick. lans. I England försöktes äfver daguerrotypen till porrättering. Nyligen uttog Richard Beard patent på: in ny inrättning af daguerrotypen och en ny prevaration af plåtarne. I stället för linser använder han en konkav spegel af 7 tums öppning och 42 .ums focal-distans, hvilken är fästad inuti kameran och vänd mot objectet, så att den, der strålarne förena sig, återkastar bilden deraf. På en skifva, som liler skjuta sig i en fog eller ränna, parallel med spezelns axel, fästes, medelst en egen inrättning, den 2 !y, tum långa och 2 tum höga silfverpiåten så, att den står vinkelrätt på bemälde exel. Den ställes: sedermera genom skifvans förskjutring, till längre: eller kortare afstånd från spegeln, intilldess denna: iterkastar en tillräckligt stark bild afföremålet. De: med silfver pläterade kopparplåtarne läggas, sedan , de med bomull och utspädd syra blifvit ren2de, pår; vis med silfversidorra mot hvarandra, och drifras: 5 till G gånger genom ett valsverk, glödas och valsas om igen, intilldess silfverytan erbållit en hög polityr. Reniagen sker med trippel, först medelst salt: pettersyra, sedan torrt. Joderingen skiljer sig från den vanliga deruti, att icke jod ensam, utan antin-! gen en jodupplösning med saltpettersyra, eller med; brom eller med båda, eller med bromsyra, användes, H hvarigenom plåtarnes känslighet skall förökas. Den; öfriga preparationen sker enligt Deguerres method, ! endast att efter optikern Davidssons uppgift, den blå ! tonen hos de franska photografierna skall kunna undtikas derigenom, stt man låter qvicksilfret långsamt, på omkring 40 minuter stiga till omkring 759 C. 1 j 4 mm — Jm mm rf mer mm mm mn pr mm i Beards inrättning har likväl det felet, att den sittande personen är blottställd för det från en spegel reflekterade sol-ljuset, hvilket icke ens en half minut kan fördragas. Emot all förväntan fulländade äro de porträtter, som medelst cn af optikerna Voigtlander et Son i Wien uppfunnen apparat blifvit frambragta. Pro: fessorerne i högre mathematiken vid Wiens universitet, Hr Petzval har genom en svår och vid:! lyftig kalkul uträknat radien för bågen å de linser, ! som begagnas i nämnde apparat. Objektivet i denna apparat består af tvänne linser, till omkring 2 tums afstånd sinsemellan, och hyaraf den ena har 48 den andra 49 wienerliniers ren öppning. Sy-! stemets fokaldistans håller 4 parisertum, och verkan deraf är så snabb, att under sistlidne April månad, en stark afteckning af ett föremål, som belystes af solen, framkom på 30 sekunder. Porträtter af i skuggan sittande personer framkomma till så fullkomlig renhet, att pupillens glans är synlig, på 2—2 !, minuter. Plåtarnes rengörning sker på det sättet, att den upphettade och sedan afkylda plåten, medelst bom: ull, afrifves först med trippel och olja, sedan med : fint benmjöl och olja och slutligen med torrt benmjöl, hvilket begagnas till dess allt fett blifvit så aflägsnadt, att då plåten öfverfares med benmjöl och de-,! stilleradt vatten, detta öfverallt väter plåten. Slut-; ligen fortsättes poleringen med torrt benmjöl, hvar-;) igenom en fullomligare politur erhålles, än genom i det af Daguerre uppgifna förfarande. Vid opereringen med qvicksilfret upphet.as detta till 735? Ci: innan plåten insättes. i De nyssnämnda resultaterna öfverträffas dock vida af det helt nyligen, utaf en embetsman, Kratochwila, och bröderBa Natterer i Wien, uppfunna för-: farandet att göra sjelfva plåten känsligare för ljuset.! Detta åstadkommes (såsom redan i detta blad Nr; blifvit uppgifvet) derigenom att man håller den väl renade och guldgult joderade plåten några sekunder öfver chlorvatten eller chlorkalk, ända till : dess plåten mörknat och fått en dragning i rödt. Ännu större känslighet skall uppkomma om man: sätter något brom till chlorn. Medelst dessa plåtar! och Voigtländers ofvanbeskrifna camera obscura frambringas nu porträtter och andra afbildningar: till stor fullkomlighet, vid mulen himmel på 5 till: 6 och vid klar på 2 sekunder, samt i solskenet på den korta tid, som fordras för aftagandet och åter påsättning af locket öfver glaset. Man har på detta sätt aftecknat hela fami!jgrupper, af hvilka hvarje; person erhållit den fullkomligaste likhet, gator med : deras hvimmel af menniskor och djur, naturhistoriska föremål o. m. d. Vid lampsken hafva med samma apparat och förfaringssätt kopparstick blifvit aftecknade på 35 minuter, på hvilken tid de, på van! igt sätt joderade p:åtarne knappt företedde; ett spår ar ljusets inverkan. Såsom en förhöjning i de nu uppräknade Wienska uppfinnarnes förtjenster anmärker förf. i Ding-; ler att PDaguerre sjelf behöft 3 !, minut för att afporträttera Ludvig Filip. i Etsning genom galvanism. i Liksom vid hvarje större upptäkt en mängd til-lämpningar följa och vidga dess nytta och infytande, så kunde man väl med tillförsigt förutsäga när den egna och originella upptäckten af galvanoplastiken: visade sig för verldens förvånade ögon, att dess va-: rjationer och användanden skulle bli otaliga, att. tusende artificier skulle derpå grundläggas. En afde. vigtigaste tillämpningar af galvanplastiken, och mnä-! stan lika originel, som originalet, är den upptäckt,! vi nu vilja meddela ur de nyaste utländska tekniska; jurnpalerna, om Engelsmannen Spencers etsnings-; metod medelst galvanism. Såsom nu väl hvar och en känner, består galvanoplastiken af en metalls ut-! fällning och afsättning på den yta, som man vill af-) forma; den är en afbildning genom tillväxt, om man; så får säga; etsningen åter består af motsatsen der-! till, eller af bortfrätning af en metall. Processen är; i allmänhet fullbordad på 4 å 2 timmar, standom på några minuter. Den liknar i hvarje bänseende den vanliga etsningen, men liniernas jemnhet och! djup är fullkomligare, och man har hela operationen fullkomligt i sitt våld. Hvad som här blir af ser-; deles vigt är, att bland metaller, som med den lyck-) ligaste framgång blifvit försökta, äfsen stålet befinner sig. Derigenom skall dagens behof af ett oändtligt antal aftryck tillfredsställas, utan fö lägenhet för plåtarnas nötning. Spencer har förfärdigat kallikovalsar och skifvor för porslinssirater, m. m. Förfarandet är följande. Den metallskifva, som skall etsas, öfverdrages med eu tunnt lager etsgrund, hvari teckningen med nål uppdrages, så att metal