Fin Santa, Kongl. skuggspelsklippare Skuggorna på ljusa dagen, riddarhusstycke. STÄNGTPORTEN, furstlig blomstermålare. En bukett penseer, kavaljersparoller och medborgerliga ekollon, blomsterstycke i den Italienska stilen. Artisten har smak, men han bör akta sig för att låta de lösa parollerna taga öfverhand. BOJA, Kongl. förste filigramsarbetare. Ett ornament af nötter, pressadt arbete, med uddar och spetsar af bly. Grevesmöhlens porträtt, i miniatyr. HjJErTA, stentryckare, stor artist i blandade ämnen. Porträtter af H. E. Statsministern Gust. Algernon Stjerneld, från båda sidor Prosten Berlin, Ofverdirektören Almroth, Grefve Horn, Kapten Lindeberg, m. fl. i litografi. Systemet, stor familjetafla, bestående af kroppar, ! mest utan hufvuden, men ieke dess mindre väl träf) fade, målad på klippans papper. i Teckning af Hans Janssons silfverkanna. I Den döende kabinettskattan, utförd con amore. I Den förföljda och slagna handelsfrihetens och den fria valrättens flykt till snällpressen. Allegoriskt -månskensstycke i rödkrita. Östgötha Korrespondentens offring på tidskriften ! Herr Lars graf, bataljstycke i aquarell. i I allmänhet för artisten en kraftig och bred pen-. sel. Hans färger äro skarpa och teckningarne, ehu i ru ofta gjorda på fri hand, öfverraska med en märkvärdig sammanhållning. FRÖLIK, stor svartkonstnär. Hin håle står fyrfotad och kör hufvudet i väggen, allegorisk framställning af Svenska representationssättet. Det satanisza af hufvugfiguren är isynnerhet lyckadt. EHRENLOPPE, Kongl. kammarjägare och småsedelsmålare. Riddarhusets ära, hvilande på en rörlig stöfvelklack, tecknad med krita på vederbörandes räkning. DAHLMAN, stor lithokråmist. I Surre och Fidele, förföljda af en kurirpiska, djur-. stycke. Minervas uggla, uppspikad såsom skott-tafla, dito. Konstnärernes trefnad på stora Nygatan, salongsstycke. Gabbarnes afsked, favoritstycke i olja. Denne artist är utmärkt af en frimodig färgton. Teckningen är icke alltid fullt korrekt, men det he-! la röjer lif och kärlek för konsten. HÅRDMANSDORF, gammal målare. Systemet, förtjusande med en utsigt afvguld och gröna skogar. Med sin stora förmåga att göra svart till hvitt, har artisten försökt att beröfva denna tafla alla skuggor. : Tryckfrihetens rådbråkning, pressadt arbete i kräftskal. Strid på lif och död emellan artisten sjelf och hans vålnad 1823, i ljusockra. Andra salongen. KARDINAL HORRIBILIN, förste Kongl. hofförgyllare. Sjuttiotvå mörka, obehagliga punkter, öfverdragna med förgyllning, mästerstycke. Angfartyget Gottlands ankomst till Nerike, sjöstycke. I fonden föreställes en vindbrygga, kallad Fel-! Iingsbro, uppdragen för att emottaga ångfartyget. En prelat, med kalk i handen, tager afsked af den Gottländska fårabjorden, som qvarstannar, sörjande, i sin rofåker. Stycket är af stor förtjenst. KARDINAL GARDHA, Kongl. naturmålare. Samhällets idealer, kålbufvuden med lapp på lapp och ingen söm. Blomsterstycke. BIKTFADREN GLÖDMAN, målare al fresco. Konungsmannens räkenskap, måladt på murarna af odödlighetens tempel. Ransakning i folkets offerkista, målad på grundmuren till en lefvande framtidsbyggnad. Artisten har en ovanlig förmåga att utan öfverflödig färgprakt framställa det genuina och sanna i föremåten. Hans färger äro skarpa och han för pensel med kraftfull hand. PREDIKAREBRODREN NORDELUBBA, bildhuggare. Jerusalems jemmerliga förstöring, basrelief i träd. Katholska ligans fall för Svenska redlighetens knytnäfve. Stort arbete i lera. GRÅBRODREN MOoLLBERG, stor färgblandare. Tummeliten, porträtt af artisten sjelf. Barbara, räckande pokalen åt folk af alla bekännelser och opinioner, handritning. ABBOTEN ÅLLSTRÖM, väldig figur-ritare Ftt bleklagt nej på vederbörandes penningfrågor, snillrikt inkast. TRAPPISTEN STENKLUBBA, Kongl. stenhugggare. Saturnus, uppätande sina egna foster, staty i Kålmårdsmarmor. BRIGITTINERN MORREN, pousseur i vax. Ympen af en biskopsmössa på en reslig Karlskogafura. Det moderna äktenskapet, förklaring öfver skriftens ord: de tu äro ett. De båda statsmakterna föreställas såsom makar, hvilka blifva till ett sålunda, att den ena uppslukar den andra. Prisbelönt. — TYSKA OENSUREN. Man vet, att dess införande år 14820 endast skulle vara provisoriskt, en ordningsåtgärd för tillfället, alldeles som den Sven